CELOIRSRRSONREETETRAEYEE Geoom det sätt, hvarpå högen inom franska nationalförsamliogen uppträdt i frågor, soma under närmaste tiden varit föremål för öfverläggningar inom föreamlingen, och hvilkas afgöranda emoteettz med spärd väntan, bar mycken hätskhet uprsått i Frankrike, isynnerhet i dess södra aelar, och vi finna i Bordeanx-tidnirgen La Gironde, hvilken nu öfvertagits af den utmärkta republikanske skriftställaren Eugene Tenot, en uppsats, tolkaoade de känslor af missnöje, som alstrats af denna högers sätt stt tillvägagå vid behandiingen af ärenden som stå främst på dagordaingen. I den ifrågavarande artikeln heter det: Hviiken svuktoritet ken hålla en dylik församling vid It? Hvilket förtroenda kan den ingifva? Hvilken nytta kan den göra vid lendets reorgsaniserende? I hvilken besynnerlig belägenhet råkade ej Frankrike genom dessa män, som den 8 Februari blefvo valda. Man måste glädja sig ät att en gammal gubbe egde nog energi, klokt förstånd, klarhet i blicken och styrka i karaktercn ett förmå försvara landet mot dess representanters lättvindiga åsigter, oklokhet, förutfattsde meningar och hst! Han bör verkligen å sia sida skatta sig lycklig öfver att representationen saknar mod, beslutsamhet och si vågar draga sig undan det ok, chefen pålagt densamma? Ar det väl på sådana elementer man kan lägga grunden tili någonting varaktigt att bygga på? Ar det med sådana redskap, som man reorganiserar och hjelper upp ett land som så djupt fallit? I förgår gällda det den romerska frågan, i går nationalgardet; i morgon kommer en annan fråga på tapeten, lika brådskande, lika oläglig, ansedd ka nödvändig den också att hållas fram, hvarigenom församlingen råkari konflikt icke blott med hr Thiers, utan med den omätliga majoriteten i landet. På detta vis får det ej fortgå. Frankrike behöfver tänka mycket på sig sjelf, på återvipnandet af sin moraliska och materiella kraft, men litet, mycket litet på hr Chambord, hrr Orleans eller hr Bonaparte, på pretendenter och deras pretentioner. Det är med republiken och gecom republiken gom Frankrike förmår pånyttföda sig. Hr Thiers har förstått detta och hans ovanskliga förtjenst är, att han böjer sig för nationens vilja. Församlingen varnades genom omröstniogen den 2 Juli, men den envisas ändock atticke vilja begripa det som är alldeles klart, att icke vilja det som hela landet just vill. Församliagen får ej tveka längre; hon måste ställa ailt på sin plats igen och inträda i den sanna representativa demokratien; hon måste lemna ordet åt suveränen, folket; det är nödvändigt att församliogen upplöser sig. Hon är död pu redan — må hon skynda sig att fullborda den grafskrift, hon påbörjat! Paristidniogar för i söndags omtala, att det nya kabinett, som skulle ha blifvit bildadt af högero, i fall Thiers hade stått fast i sitt beslat att afgå, skulle fått till chef everal Changarnier och till utrikesminister hertigen af Broglie. Medlemmarne af den republikanska venstern i nationalförsamlingen hado beslutit, att de tör det närvarande ej ansåge det lämpligt att framställa förslag om församlingens upplösning och hade sändt general Billot till republikanska unionen för att underhandla om samdrägtigt uppträdande i denna fråga. Ett möte hölls också för att ernå öfverensstämmelse i frågan, men efter en liflig diskussion beslöts att en motion om församlingens upplösniog skulle ingifvas i form af ett smendement till Rivets motion. Detta beslut, som representerar majoritetens i den republikanska unisnen mening, skulle dock ej anses bindande för minoriteten. Tidningen Francais för i söndags afton berättar, att sedan församlingens session itorsdags hade bonapartisterne visst tecken till förnyad verksamhet; några medlemmar af partiet, som ämnst resa ut på landet, beslöto tvärt att inställa sin afresa tillsvidare. Inrikesministern Lxmbrecht har i den komite, som fått i uppdrag att revidera natiopalförsvarsregerivgens Gekreter, yttrat på gifven snledning, att för någon tid sedan var get fr ga om att ingifva ett förslag om belägriogstillståndets upphäfvande i alla departementer, utom Seine och Seine-et-Oise, men ministeriot öjvergaf denna tanke derför att nationalförsamliogen skulle då ha velat veta skälen till detta undantag, men det hade ej varit möjligt att framlägga dem utan att meddela uppgifter, som kunde störande inverka på sakernas fredliga ställning och förHär dir Bett tra fart. Föt ätt fö