Aftonbladet – 31 augusti 1871, sida 3

Fälttjenstöfningarne i Skåne. Till ledning för dessa öfningar, vid hvilka för öfrigt åt de särskilda befälhafvarne är lemnad frihet i afseende å dispositionerna, är under benämning Allmän förutsättning, utfärdadt foliande program: En fiendtlig styrka, kåren A,som landstigit vid Landskrona och Helsingborg, har framryckt med sin bafvadstyrka till Höör, under det att den öfriga delen af densamma hunnit till Röstånga och Ljungbyhed. Kåren A skall Jängs jernvägen framrycka mot Småland; dess återtåg går på Landskrona och Helsingborg. Kåren A har, i den mån den framgått, funnit all jernvägsmateriel bortförd, jernvägen delvis förstörd och kommunikationerna i allmänhet försvårade. En svensk styrka, kåren B, som blifvit samlad i Småland, har från Elmhult framryckt öfver Werum och Ousby till Bjernum (Åkarp), Farstor och Hästveda, vid hvilket sistnämnda ställe hufvudstyrkan står. Kåren B har befallning att om möjligt drifva kåren A. tillbaka och att i annat fall långsamt retirera längs jernvägen, på hvilken den har att vänta förstärkningar.. Konungen förer högsta befälet öfver kåren A (fienden) från och med den 29 Aug. till och med den 5 Sept. Då bör kåren A vara nödsakad att retirera, och derefter förer konungen befälet öfver kåren B (den försvarande) till och med fältöfningarnes slut den 8 Sept. I fälttjenstöfningarne deltaga såsom frivillige och utan att derför uppbära någon ersättning följande officerare: Generalmgsjoren m. m. O. Björnstjerna, ryttmästaren m. m H Biel, kaptenerna C. J. H. von Axeleon, A. M. O. Reuterskiöld och C. H. Marnerstråle, ryttmästarne grefve A. G. Fouch dOtrante och G. A. Bråkenhjelm, löjtovanterna F. A. L. Hallencreutz, baron A. Mecklenburg, grefve G. Gyldenstolpe, A. D. Weber och P. V. Edman samt underlöjtnant G. Björlin. Ryttmästarne Fouch6 dOtrante och Bråkenhjelm samt löjtnanten Hallencreutz tjenstgöra hos H. M:t personligen; kaptenen A. Ryding och Ijtnanten baron Mecklenburg hos kronprinsen af Danmark personligen; kaptenen Munck såsom stabschef vid första brigadens stab, kaptenen Reuterskiöld och löjtnanten G. Gyldenstolpe såsom adjutanter i högqvarteret, löjtnanterna A. D. Weber och P. V. Edman samt underlöjtnant G. Björlin såsom adjutanter: Weber hos chefen för fältsignalväsendet, Edman vid 5:te och Björlin vid 6:te brigadens stab. Vid högqvarteret tjenstgör majoren frib. Raab såsom chef för yttre ärendena. Generalmajor Bildt, stabschef, såväl som de i högqvarteret tjenstgörande adjutanter samt chefen för kavalleriet, öfversten frih. B. Cederström, och kommendanten i högqvarteret tjenstgöra uti dessa befattningar jemväl vid den kårs fördelningsstab, öfver hvilken FI. M:t sjelf öfvertager befälet, och skola under tiden kårchefen,jemte stabsahef och de uti hans stab beordrade generalstabsofficerare tjenstgöra vid den taktiska afdelningen. Af de till deltagande i fälttjenstöfningarne beordrade norska trupper, hvilka tillsvidare tilldelas kåren A., skola norska jägarekåren, Österdalens jägarbataljon och Thelemarkens bataljon tillsammans bilda tredje brigaden med brigadchef: öfversten m. m. P. F. L. Neeser, stabschef: msajoren m. m, OC. With, adjutanter: ryttmästaren m. m. H. Biel och kaptenen m. m. H P. Lorange. Vid den taktiska afdelningen skola, förutom de officerare, hvilka förut uppgifvits, följande tillsvidsre tjenstgöra: såsom ledamöter: generalmajorerna grefve S. A. Sandels och O Björnstjerna, öfversten G. M. v. Arbin och öfverstelöjtnanten E. G. Klingenstjerna, samt såsom adjutanter: majoren O.F. Taube, kaptenerna OC. J. H. v. Axelson, grefve J. R. Hamilton, C. H. Mannerstråle och C. Kleen, äfvensom löjtnant H. Gadd och underlöjtnant S. Klingenstjerna. Till den taktiska afdelningen skall dagligen insändas afskrift af alla de order rörande truppernas rörelser, som af kårcheferna utfärdas till brigaderna och till särskildt detacherade befälhafvare; dessutom skall från kårerna hvarje dag kl. 7 f. m. till taktiska afdelningen öfverlemnas en kortfattad redogörelse för de under föregående dag utförda rörelser, börande denna redogörelse vara grundad på de rapporter, som kårcheferna hafva att infordra af brigadehefer och detacherade befälhafvare. Chefen för den taktiska afdelningen eger att efter behof afdela ledamöter och adjutanter för att följa de olika truppafdelningarnes rörelser; då kårerna äro på längre afstånd från hvarandra, medföljer en del af den taktiska afdelningen hvardera af de olika kårerna, och må, då chefen för den taktiska afdelningen aktar sådant nödigt, jernvägstransport begagnas för såväl ledamöter och adjutanter, som ock för deras ordonnanser, uppassare, hästar och fordon. Chefen för den taktiska afdelningen (hertigen af Östergötland) såväl som ledamöterna af densamma ega rätt att bestämma, om en brigad eller annan truppafdelning bör draga sig tillbaka för öfvermakten eller ej; samt äfven om och huru länge en truppafdelning, som kan antages hafva blifvit hårdt medtagen af striden eller ock afskuren från förbindelsen med egna trupper, icke får användas i 1:sta linien eller som reserv; den läng sta tid en truppafdelning på detta sätt må dömas till overksamhet är 2 timmar, under hvilken tid den, dock efter de öfriga trupperna, som framgå på samma väg, må fortsätta sitt framryckande: är kåren stadd på återtåg, skickas en sålunda till overksamhet dömd truppafdelning så långt tillbaka som möjligt, så att den ej må invecklas ide öfriga truppernas strid. Särskildt fästes uppmärksamheten derå, att denna anordning icke må uppfattas så, som skulle den truppafdelning, som blifvit försatt i overksamhet, dermed hatva ådragit sig en tillrättavisning för felaktig manöver, utan är den endast anbefalld för att göra den fredliga öfningen så lika som möjligt den verkliga striden, uti hvilken en helt och hållet afskuren truppafdelning, likasom en trupp, som länge uthärdat en mördande eld o. 8. v., icke genast åter kan uppträda i striden. Att för längre tid än 2 timmar