Aftonbladet – 31 augusti 1871, sida 2

skall löda til en kärleksaffär, om man ä road at ej ung käarls sällskap. Det skull mycket roat mig att tala med den här herr om Frankrike.n Det kan du göra när min far är värva rande. En utg qvinna kan omöjligt vara fö mycket försigiig; hon bör inte allenast var klanderfri — hon bör också synas vara det. Åh! Bessie, Bessie, med dina åsigter skull man aldrig få något nöje idenna veriden. Jag kan inte tänka mig något nöje i sam band med något orätt.n Du har beslatit att vandra på lifvets bang med torra hårda ärter i dina skor. Jag äm. nar koka dem mjuka åt mig,, side Ketty och hoppade sjangande ur rumret. Klandrar du mig också, Msy? frågad Bessie. Jag klandrar dig aldrig, dyraste; men noj såg vår grefve ut ungefär gom en liten oly dig -goas2, bortskickad af sin mamma.n Öch ingen friare få vi se—e—e sjönj Ketty så det gaf genljud i hela huset. Si hon höll ut tonen på den sista stafvelsen! May lyssnade ett ögonblick. Det gör mig ondt att du och Ketty int äro så goda vänner, som förr., sade hon til systern. Huru kommer det sig., Det är mycket hos Ketty, som jag inte gillar. Hon glömmer för ofta att bon int är vär faders dotter. Jag kan inte uthärde att se henne uppföra sig mot honom, säsom om hon verkligen vore vår syster. May såg förbryllad och ledsen ut. Miss Sioclair bytte hastigt om samtals. ärne genom att. beklaga sig öfver att hor glömt bedja sin far hemförsa fisk till middagen. Det kunde ju vara fastedag, — hver visste väl det? — och hvad skulle man då taga sig till. med fransmannen? Och med något högre färg på kinden, det enda tecken