Aftonbladet – 30 augusti 1871, sida 3

dier i historiska musö6et, af O. Montelius. och mindre illustrationer pryda häftet. — Specimem. I Hern-P:n lises: Den 21 dennes anslogs å consistorii tabula en afhandling af v. dektor Lönnegren, utgifven såsom specimen för sökt lektorsbefattning i Luleå. Afhandlingen hvilken kommer att offentligen ventileras den 1 September, innehåller en öfvergättuing på grekisk vers af de första 233 verserna af Ruaebergs )Kungarne på Salamis. För såvidt vi kunna döma är å ena sidan de stora attiska dramaturgernas stil och språk på det trognaste efterbildade och å andra sidan grundtexten med fullkomligaste pietet återgifven. Afhandlingen synes förete ett sällsporåt mästerstycke af öfversättarekonst. — Möten i försvarsfrågan. Den 20 Aug. hölls ett möte i Ramsele sockenstuga på kalielse af riksdagsmanven P. Enogman, hvilzen öppnade mötet med ett föredrag öfver denna frågas handläggniog från och med 1865 samt det vid senaste riksdag afgifna utskottsbetänkande. Enhälligt vald till mötets ordförande, uppläste hr Eogman häreiter de frågor, som han önskade få af mötet besvarade: 1. Anser mötet, att hvarje medborgare är skyldig att personligen deltaga i landets försvar i mån af sin militäriska duglighet samt i kostnaden derför i förbållande till ipkomst och förmögenhet ?. Denna fråga blef med enhälligt ja besvarad. 2. Bör försvaret hufvudsakligen byggas på allmän värnepligt utan legning eller friköpning ? Härvid uppträdde landtbrukaren W. Wång med tillkännagilvande, att han ej obetingadt kunde bejaka denna fråga; men som den stod i nära beröring med efterföljande, förbehöll han sig att vid dess behandling få närmare utveckla sin åsigt. För öfrigt besvarades frågan med ja. 3. Bör stamtrupp bibehållas, åtminstone tillsvidare och till lika styrka som för närvarande? vHr Wåog avsåg, att stamtrupp måste bibehål lag och indelningsverket ej helt och hållet upphöra, emedan den indelte soldaten, i följd deraf, att han innehar fast bostad med tillhörande jord, blir mer införlifvad med den ort och den befolkning, han är skyldig försvara, än den värfvade: krigaren. Den indelte soldaten, som uppvuxit och fostrats bland ortens seder och bruk, utöfvar ej. heller den deroralisation, som en lös soldatbop oftast låter komma sig till last. Ansåg således, att vårt försvar snarare hufvudsakligen bör byggas på stamtrupp såsom indelt, ej värfvad armå, än på allmän värnepligt. Instämde i utskottets. betänkande angående stamtruppens numeriska. styrka. 4. Böra kostnaderna för denna stamtrupp och försvarsverket i öfrigt bestridas af statsverkets medel?s I Sedan hr Wång förutskickat den anmärkningen, att han sjelf är rotehållare i mellersta Sverige, ansåg han fullt rättvist och billigt, att kostna-: derna för försvaret böra af statsverkets medel be! stridas, men att, på det ett lyckligt resultat af denna vigtiga fråga omsider vid nu stundande ur-: tima riksdag må kunna åvägebringas, någon ef.: tergift jemväl bör å rotehållarnes sida göras, och föreslår i sådant fall, att all jord åtager sig lemna. bostad och gårdstomt åt soldat, utöfver hvad som på densamma belöper efter andra art. bevillningsförordningen. Påpekäde till stöd för denna åsigt, att för den nu roterade jorden, som för längesedan afbändt sig soldattorp, skulle ett fortsattt upplåtande af denna jordbit föga saknas, då deremot, om staten skulle anskaffa och uppköpa soldatbostäder åt stamtruppen, denna kostnad blefve högst betydlig. Hr Abr. Olason biträdde hr Wångs ofvan uttalade åsigt med tillägg, att detta jordens åtagande, : utöfver hvad på densamma belöper, skulle blifva! den högsta eftergiften, hvarpå rotehåilarne skulle i kunna ingå. Mötets öfriga medlemmar bejakade frågan. 5. Anser mötet Andra kammarens beslut rörande försvarsverket vid sista riksdag vara det riktiga? Denna fråga besvarades med ja. Mötet var talrikt besökt af ortens ståndspersoner och allmoge, hvarförutom äfven ombud för hela sockenmenigheten infunnit sig. Riksdagsmannen för Sefvedes och Tunsläns härader, .hr Peter Magn. Johansson i Södra Wi hade till den 19 Aug. utlyst ett sammanträde att hållas å Sefvedes härads tingshus i Wimmerby, för att inbemta sia valmäns tenkar i försvarsfrågan, Till ordförande valdes förre riksdagsmannen i ndra kammaren löjtnant O. Hedenberg i Hultsred. Derefter framställdes till besvarande första frågan, så lydande: Kan den stående armån, jemte den nu befintliga bevärings-institution, anses tillräcklig för värt försvar?, hvilken fråga besvararades med nej. Den andra frågan: Bör vårt försvar byggas på allmän värnepligt med eller utan stamtrupper?s besvarades med den allmänna meningen, att vårt försvar bör byggas på allmän värnepligt och stam. Vid besvarandet af tredje frågan: Kan och bör en allmän värnepligt, sådan som K. M:t i sin nådiga proposition föreslagit, antagas, jemte bibehällandet af det s. k. indeiningsverket oförändradt? uppstod en längre diskussion, hvarvid riksdagsmannen Peter Magnus Johansson, som visade sig vara en ifrig anhängare af majoritetens i Andra kammaren åsigter, påstod, att K. M:t och kronan brutit knektekontrakten, hvilket påstående gendrefs af kapten Emil Drangel på Mossebo. Samuelsson i Målen, Pettersson i Snokebo samt Carl Fred. Jonsson i Åhlö yrkade att stamtrupperna borde underhållas genom bevillning. Carlsgon i Norra Fogelhem ansåg att ingen skilnad fanns emellan värnepligt och utskrifniog, samt att alla borde deltaga i fäderneslandets försvar. Ordföranden framhöll det orätta uti att nuvarande rotehåliare skulie, genom att indelningsverket borttoges, erhålla en ren present, sam; att det ej är individen utan jorden som försvaras, Carl Johan Pettersson i Ödestorp, som sökte framhålla de värfvade truppernas företräde framför indelta stammen, blef i denna åsigt ensam och gendrefs detta påstående af landthusbållaren Victor Moberger i Sund, som framhöll det sorgliga uti om en värf; vad stam skapades och önskade att indelta armen . skall stå qvar såsom stam, men fordrade lindring : för rotehållarne. Orgelnisten Ahlstedt i Hvena I anförde i ett längre föredrag det orätta nti att 75 ;å 80 tusen individer skola ensamt bevuvgas af roteringen och instämde med Moberger angående ! värferde armöns förderflighet; påstod tillika att den Mir dyrare, ägt att faders undet ej kan lita på en värfvåd arme i 8 stund: vik