Aftonbladet – 29 augusti 1871, sida 3

DANHARE. En protest mot införandet af tyska spri ket såsom läroämne i de nordslesvigska folk skolorna har afgifvits af 37 medlemma i Mejlby skoldistrikt i Livstrup socke Samtliga dessa protesterande från 24 socine och skoldistrikter i Haderslev amt uppg Inn till ett antal af 1900. FINLAND. Helsiogfors Dagblad, som i Juli månad hc vederbörande framställt avhållan att på grun af pressförfattningens S 8 tör publikation er hålla tillgång till de i skolöfverstyrelsens arki förvarade handiingarne om det nya skolför slaget, harehaft ea märkvärdig otur i denn sak, i anledniog hvaraf tidningen skrifve följande: Skolöfverstyrelsen tyckte sig märk värdigt nog finna en analogi mellan detta för slag och de rättegångsmål rörande angrepp mo monark, religion, sedlighet och samhälle, hvilke enligt det nyaste författoiogstillägget, icke fi publiceras, innan de blifvit slutligen afgjorda Detta embetsverk ansåg sig derföre böra rö rande publikationen göra en särskild förfrå. gan hos kejs. senaten. Till en början upp stod tvifvel om hvilken expedition, som rätteligen borde föredraga detta ärende. Senatens allmänna kansli sköt det ifrån sig til ecklesiastikexpeditionen, och derifrån remitte. rades det åter till civilexpeditionen, som slutligen häromdagen skulle föredraga detsamma i kejserliga senaten. Det befanns emellertid då att ett tillsäckligt antal ledamöter — fö: jäfs skull icke stod att fiana bland de senatorer, hvilka för tillfället icke åtnjata semester. Det blef en nödvändighet att i anledning härat u pskjuta denna publikationsfråga tills vidare, 0å administrationen åter är i full verksamhet, efter ätvjuten välbehöflig sommarhvila, På detta sätt hafva troligen rent tillfäliiga omständigheter medverkat derhän, att besanna den spådom, com vi redan fingo höra, då detta blads hufvudredaktör i medlet af Jali tog sig fribeten att framställa ofvanomförmälda åstundan, nemligen att detta ärende genom omständighsternas gång skulle komma att draga ut jå tiden. En våldsam orkan öfvergick den 27 Juli en del af Rautalampi socken. D.n u,pstod på lisvesi och gick mot nordvest öfver Jänissaari holme, der den vräkte omkull skog såson på ett svedjeland. Från nämrda holme gick orkanen till en större 200 å 300 famnar derifrån belägen holme, Waajasaari, der den förfärligt hörjada sädesåkrarna och illa skadade två hemman. Näppeligen har en orkan i ett ögocblick åstadkommit sådan förödelse. Kl var 1 på dagen och gårdens folk befann sig i stugan, då plötsligt efter en blixt hördes liksom ett kanonskott och törödelsen tog sin början. Taken flögo i spillror från alla byggosder, fönster och dörrar slogos sönder och på många hus sletos till och med de öfversta stockhvarfven hit och dit. Eo brännhusoch badstogubyggnad lyttades två och en half alnar från sin plats. En väldig gammal rönn blef uppryckt med sina rötter och två andra gamla rövnar föries bort öfver ett hus. Nothuset störtades elt och hållet i sjön. Under allt detta bleivo likväl menniskor och djur oskadade. ön gosse, som befann sig i förstugan, lyftes re gånger upp och ned emellan golfvet och aket utan att laftfärderna bekommo honom lla. På ett annat hemman blef också ett varn bortfördt ett stycke, men äfven det blef skadadt. I seraste hiftet af kejserli a Ryska georafiska sällskapets annaler förekommer bland nnoat följande notis angående en af sällskaet till Finland afsänd expedition: Aktive ledamoten furst P. Krapotkin, som i och ör geologiska forskningar afrest till Finland och verige, har från Helsingfors tillsändt sällskapet tt meddelande om sin lärda verksamhet derstädes. urstens marschruta under första hälften af hans ärd och hans planer äro följande: Såsom öfvernskommet var från första början åtföljde hr Kraotkin till en början akademikern Helmersen på len färd, som denne på uppdrag af akademien öretog till Pungaharju i östra Finland. Efter att a undersökt denna anmärkningsvärda ort och rakten vidare mot norr ända till Nyslott, begåfvo ig de resande til! Joensuu i sydöstra delen af (uopio län. Joensuu är en liten stad, bestående f 3 gator med 800 invånare, en skola, som har 0 elever, bokhandel och till och med en liten eater. Emellertid stod här för 23 år sedan enast fyra bondgårdar. Allt har uppståttså hastigt, ack vare Joensuus läge i en trakt, dit skogsproukter anlända från Karelen. Rundtomkring och sjelfva staden finnas sågar äfvensom jernbruk, vilka förarbeta gjömalm. I närheten af Joensuu örekom för 12 år sedan sjön Höytiäinens märkärdiga genombrott till Pyhä-Selkä. Här bildade attnet under loppet af tre dagar på ett fullkomgt jemnt ställe en ränna af 7—8 versts längd, . till , versts bredd och 40 till 60 och till och 1ed 80 fots djup. Här skilde sig hr Krapotkin id akademikern Helmersen och begaf sig, efter tt ha tillbragt fem dagar i Joensuu, för att närare undersöka de af vattnet blottade jordlagren, fver Wiborg till Helsingfors, der han tillbragte Agon tid; sedermera reste han öfver Åbo till Från Stockholm har hr K., enligt Finlands lm. Tidning, skrifvit om sina planer fölinde; Det är intet tvifvel underkastadt att ju ej skiladen mellan höjderna på olika orter spelat en gtig roll i karakteren af isperiodens fenomener, ynnerhet i dess särskilda perioder; en sådan cilnad fann jag redan under min färd i östra inland, följsktligen måste man, för att få en all-; än öfverblick af Finlands glaeialfenomener, bese 2 delar af landet, som ega en särskild orografisk i sh topografisk karakter. . i Om man betraktar hr Gyldens höjdkarta, så i ner man, att landet från Finska och Bottniska kens kuster småningom höjer sig till midten, dare erbjuda centralpartierna af södra Finland — ölandet — en likformig höjning af 200 -400 fot, nombruten från norr till söder af åsar om 400— )O fot. Vid 64 n. br. bilda dessa åsar ett slags. rgsrygg om 400—600 fot, en kam om 600—800 t, och en sträckning från öster till vester. Det re övskvärdt, om man ej ämnar begifva sig till öga norden, d. v. 8. till höjder öfverstigande 1000 t, att åtminstone genomströfva denna höjdsträckng och studera de postpliocena bildningarne på pss sluttningar ända till hafsytan. I och för detta idamål ämnar jag begifva mig till Kajana (64!,9 br.) och derpå småningom avancera söderut till avastehus, för att sedan steg för steg följa jernigen, Färden till Kajana ämnar jag företaga ngs östra stranden af Bottniska viken, till större elen landvägen och, med utflygter till åtsk lliga fdalar; denna väg sätter mig i tillfälle att beka Österbottens slätter. På sådant sätt anländ i Brahestad, ämnar jag taga af åt öster till Kana och derifrån, såsom jag redan nämnt, röder.. Sist amnar jag resa längs jernvägslinien från elsingfors till Petersburg, emedan jag funnit att ngs densamma på ställen, der man hemtar byggdömateri 1 ki . kommit i dagen a frawmatinanan