Aftonbladet – 29 augusti 1871, sida 2

hand, för att väcka honow ur den tanspriddhet, som tycktes hafva gripit honom, Har du läst fru Trimmers historia om småfåglarne? Jag ville eljest tillråda dig att göra det, mitt barn; ty du påminner mig om den egensinviga Pecksy, som ville flyga för tidigt ur boet och .röt sin vinge, så att hon aldrig kunde flyga mer.n Det var Flapsy och inte Pecksy, dyraste Dar,, sade Kelty, och eftersom ni önskar att Flacsy skall stanna qvar i boet, så skall bon också göra det. Men hon blir aldrig en tam fågel, som nöjer sig med att sjunga i bur. Mitt fribetsbegär bryter bestämdt ut på något sor ligt sätt. Jag kommer att hålla föreläsningar öfver samhällets orättvisor mot fvinnan, eller jag blir metodistpredi kant eller modehandlerska. Det är nog rysligt illa, men sanviogen är att jag aldrig kunde härda ut med ett oupphörligt enahanda — i morgon alldeles detsamma som i dag! Iogenting är mera ohyggligt enformigt än just en skådespelerskas lif, Ketty — samma ord, samma sång, samma miner, afton efter afton ! Ah! Men det är något stort i att veta hora tosentals mecniskor knappt våga andas af intresse för en enda person! Att konna föra tusentals bjertan, som om de vore blott ptt lo Lofva mig att inte för framtiden taga något så afgörande steg, som det redan gjorda, tan att först rädfråga mig. Tag ett år till beeinnivgstid. Du råder sjelf ötver ditt öde, mitt barn; men jag ber dig om detta: jag har inte rättighet ett tvipga dig, Ketty brast i tårar, Se der, ser pi att ni ej älskar mig, som om jag vore ert barn; det är bott medli