Aftonbladet – 28 augusti 1871, sida 2

tt, då en vidare utveckling af stamtruppen ödvändigtvis i högre mån än hittills måste sga manskapets tid i anspråk samt bortalla detsamma från roten, den tillöknivg, om bäraf tilläfventyrs uppkomimei rustningsch roteringsbördan, borde billigtvis medföra! ågon lättoad af samma börda i andra hänsenden. Den af Första kammaren i detta hänseende ttalade mening anser krigsministern, om än cke i uttrycksform ech raootivering, likväl i itt resultat i icke ringa män närma sig den sigt, som inom Andra kammaren kiicg sig örenade ett i förhållande till majoriteten icke betydligt antal ledamöter, hvilka påyrkade n lindriog af rustningsoch roteringsbördan, åsom af billigheten påkallad vid värnepligens utsträckning. De smärre förändringar riksdagen vidtagit sjelfva författningen om värnepligten anser rigsministern visst icke i ailo välbetänkta, nen då han i en så vigtig och omfattande råga anser det vara sf nöden att ej i alls letsljer hålla fast vid den egna meningen, anser han sig böra ondertrycka sina betänkigheter och ullstyrka K. M:t att oförändradt silla detta förslag sådant det blifvit at rikslagen (ehuru af Andra kammaren under förehål!) godkänrdt. Den vigtigaste och bästa lindring, som skalle kunna ävägabringas uti indelningsverkets börda, her krigsainistern ansett ligga eri, att rustoch rotehållaren befriades från alla ovissa besvär samt att den bonom åligzande kostnaden foga en bestämd gräns, hvarutöfver den ej under något vilkor kunde höjas. Det enda sättet att till flertalsts be. åteobet lösa den frågan har han ansett ligga i bostänmandet at ett visst belopp, like för hela riket. Det skulle bli statens sak att tillskjuta hvad sora till soldatens avskaffande ytterligare kan bli af nöden, tör hvilken händelse staten öfvertager rekrytsringen. Den afiöving, som roteoch rusthältet skall bestå soldatsn och hvari boztaden, der sädan tillkommer soldaten, inberäknas, skulla, enligt detta förslag, begräcsas till 100 rdr. Nybyggnaden af soldatbostaden skulle vissoriigen åligga rotehållaren, men dess underhällande medelst nödiga reparationer — hvilket under närvarande förhållanden ger anledning till så många obehagliga tvister — skulle öfvertagas at staten. te bostaden kan rote. hållet, om så öfvererskommas kan, till sol. daten lamna något jord, oci ot afräkning i det kontanta beloppet. Staten skulle fö hvar soldat bestå 10 rdr årligen till insänt ning i sparbank, hvilka med-l jemte upplupon ränta fioge af honom lyftas vid afgång ur tjensten; han skalla dessuom vid afskedat få sig öpp vissa allmänna befattningar, till hvitk ban genom in ägia pligtkänsla bör vara sycner! läroplig. Hvad rusthällsskyldigheten avgar bar krigsministern ansett att i 2 om de beridns rusihållsnumrea inger ring i de nu be stäende förhållandena är af tehofvet på kallad. I afseende åter på de afsatoa rust. hållsregementena och kårersa har han före slagit, att staten skall öfvertaga beklädna den cch beväpningen gamt att rosthållara mot bibehållanda af nu inoehatvande rust niogsoch augmentsräntor ekola i ett fö) till staten erlägga en ärlig fgift af 15( rår. I sammanhang härmed har blifvit före slaget, att K. M:t mätte till bestridande a de under år 1872 för ifrågavarande ändamå behöfliga kostnader, som kunna antagas uppg till 100,000rdr, anvisa nödiga medel å vo lontärvakansmedelsfonden. I frågas om 0 indelta truppernas organi gation har krigswinistern ansett sig hufvud sakligen böra upprepa hvad föreslogs i 80 nast framlagda organisationsförslag, med nå gra smärre jemkunivgar. Älven 1 fråga or Jöneregieriogen fasthiller krigsministern d hufvadgrunder, som utgjorde utgångspunkte i k. propositionea af dsa 26 Jan. detta ål i hvad samma proposition rörde indelta ar mecs aflöning:väsen. I afseende på passevolansväsendet och lö neväsendet vid de värfvade trupperna fram ställer krigsministern äfvea samma uppiatt ning, som blifvit uttalad i barns memorial a den 31 December 1868. Hvad slutligen angår försvarsväsendet Gotland, så och då ingea tillförlitlig alotsat kan dragas af da yttranden, som afgitvits a församlingarnes ombud, med afseendsa på in vånarges önskningar, och då röster ätven höj sig för tillämpniog ä Gotland af den orgeni sation, som för det öfriga riket kan komm att antazas, men frå ati koon fullständigt prö are otred ning, har krig ; att regle ringen af Gotlands tte få anst till dess frågan, i hvad dea rörer det önig riket, blifvit afgjord. Vi ha nu endast kannet i största korthe redogöra för det hutvadsakliga af krigsmi nisterns förslag, Vi skola en annan dag äter komma till det, som deri utgör sjeliva kärr punkten. PROPERTIES Det säkerligen förhastade beslut fransk nationslförsamliogen, uppskrämd genom å sätt, hvarpå en del af nationelgardet up