att, i den händelse de beslöto så för en sirike, energiskt och ihärdigt understödja komiten, som endast hade gesällernas väl at. Några talare, som derefter uppträdde, raeddelade bland srnat, ait derss mästare redan hada gått ia på allt hvad .e begärt, och frågade, om de fortfarande fiago arbeta, hvilket tilläts dem. Deremot antoge, stt man äfven skulle iastölia arbetet i sådana verkstäder, der man blott till en del gått ia på att gitva gesällerna högre aflöning. Det betocades, att man framför clit skulle söka att genoxrdritva fordringarne i de större verkstäderna; san ansåg, att om iman lyckades hä nraD, skalle nog de mindra verkstäj deroa sjolfman ja efter. Slutligen autogs ion om en allmän arbetsnämnda fordringarno blifmn en kl. 9 höllo svickarnytt möte, i hvilket Schmitz . att flartalet bland mästarne vitt iu på deras fordriogar, och att en derför eosit kuode vänta stt eegr:, om man fortsatte att ;moraliski verka för s0gern. Dereiter antogs enhälligt, alt man skulle ställa en höflig uppmaning till de gesäller, com äpnu arbetado på da gamla vilkoren, stt de skulla upphöra att arbeta. j Dn 20 på förmiddagen höllo mur: rge leroa en allmän semmankomst, på hvilken förklared:s rödvändigt, att striken ännu uäI gon tid energiskt fortsatter, enär flere mästare, som gått in på en arbetstid af tio timmor, på Ördagen hade segt till g:sä lerna, jett fe från och med följ.nde veckan näste jarbeta till kl. 7 för den gamla sflönisgen j och att hvar och er, som icke ville samtycka hästill, kunde gå rin vi et i 3: att arbetet stare, som strängt ups j foräringarat ; på det be 507: stodo i 1fogande, u prätttållss kos I sådana mästsre. som det rirgaste grand sf I veko från fordsingarne. Vidsre förklara vid slutet ef resolutionen, att il yttersta nödfall vilja arbets ja tiden och då icke unnmer. — Den 21 på eftermiddagen skul: byggnadsentreprenöreraa hålla ett raöte, på hvilket bland annat skulle afhaod!as om att eventucit karmästarue mat gvi I Från Berlio skrif Alig. Zg ra: betarre bindargesällerna, att av d retödja snicerna. 18 dennes till gesling mindre län en re från tol? till tio tin ivg af arbetsI fönen 25 vrocert. Om det coutsägliga 4 jsom denna -etrikefeber bingar öfver Borlin, bn det svårt stt ens anvnalsniogssis giva en veställpibg. I 3nledning af mötet me Östorrikiske kejsarne och det på senaste tiden visit sig da båda rikena skrifver Times Berliokorespondent: F in ha givit anled. i angäsrda rrike och Tyskland ziel Correspords:rz. kt rent ut, latt då Usterriks al-tått från sin forna konsti; tutionelia förbindelse med Tzklinå och äfs ven afhåliit sig från att hjslpa Fiankrikol. I noder sit k , det vu isse fjones någontiog gom hindrar en nära politisk förbind ;melian ås båda kejsardö De båda län1. dernaz intressen och känslor, heter det vil, i å suden lika, attl. era, då de upp a rivaler, jom högsta ledvingen af Tysklands angelägen; heter, n tycke och nde som i i i I I j i I ans för ere vea. De pirerada me, yttri tteras al fe oh game geringan, att Tyskland är ge ma Österrikes vänskap, nu sedan hon bi det qvitt säsom medlem al samma stateförbond ike, försäkra dessa den ellmänn exponenter, kunde i anlvdr icke tyska undersåter s!drig ingå i förband son de tyska staterna tryggandet af sia egen säkerhet behö nu, då det uppbört att motsätta or rent tyskt ursprung, är det allt skäl förg tyska regeringen och tyska folket att lefva i god grannsämja med denva stat och i fredens och ordningens intresse hålls tillsammans med honom både ät öster och vester. Jag tror icke, att den vänskapliga anda, som dikterar dessa meddela på nöpot sätt svainat till följd af den ska regeriogea på senaste tiden visettör sina slaviska undersåter. Det är ett anmärknicgsvärdt bevis på de politiska mm öfvervigt öfver de pationcli i blick då tvskarne i Öste att k ina landsmän i Ty emot sin regering, vära tidr r knpappsst ha ett ord at sympati för i trångmål varande landsmän. I stället för att lofvati dem hjelp mot slaverne och häntyda påH Österrikes stundande upplösning i samma fi ande ton, som d2 tycke österrikarne så igt actagit, äro tyskaruei Tyskland böjde att igaorera de inre str eteroa inom äro färdiga nd till bjelp st sonsolidera detsamma, Sä yttrar t.ex, Himburger Carrespondenz: Eit starkt, icke ett ;yskt Österrike är hvad vi behöfva. Huru le inre (örhåilandens inom datta rike ord-9 vs är för oss fullkomligt likgikigt, biott det Je sker på ett sådant sätt, att det biitver en stark de eh lifskraftig stat. Det ligger tydligen lika bi nycket i värt intresse som i Österrikes eget 82 ti det skall återvinna den styrka det eadeltil öre freden i Villafranca.v NH Den socialistiska rörelsen går i Svanien ner på djapet och är mer utbredd än i anIra eutopsi ka länder och Iuaternationsle, i öp vilkea denna rörelse mest koncentrerar sig,tel ppträder der mer öppet på andra stälTe en. Styrelsen för detta sällskaps spanskalme ektion far nyligen till statsministern ingif-tid it en i brefform affattad af sällskapets se-ör ret2rare, Francisco Mara, undertecknad pepel