Aftonbladet – 24 augusti 1871, sida 3

— Den danska skrifkulan är en uppfinnirg, cm bvilken en korrespondent från Kjöbenhava till Malmö BSaoällpost meddelar Skrilkulan bar sitt namn deraf, att apparatens öfveryta är hbalfklotformig. Detta kallklot kan för öfrigt liknas vid ett klaviatur, ty det är försedt med, en hop tangenter eller stämplar, af hvilka hvar cch en under användandet beröres gärskildt likcom när man på ett klaver spelar med ett finger. Här det dock att bruka alla fingrerne (om än ej et) och att bruka dem bastigt. 7 spelsro på skrifkulan och gcrom en lätt beröring trycker på den ona ef tangenterra ester den audia, trycker denna åter red sia mottatta nedersta ägda, som är försedd med en bokstafsstämpel, och denne Ieomar då — rcd tillhjelp af det blåa kopispapperet, gom anvärdes vid telegrammers afskrifning 0. 8. v. — sitt bokgtafamärke på det underliggande pspperet; naturligtvis flyttsr pepperet sig lika hastigt som spelet försiggår få ckrilkulevs fre Eo öfvad spelare, — och öfoiogen kan uppnås på några måpDpader — kan skriiva lika hastigt som mean i aljmänhet läger eller talar. Skrifkulan kan alltså träda i stöllet för stenografien, och bar framför denna det företradet, att deoa genast utsätter de vanliza bokstafstecknen, medan stenografien nedskrifver särskilda tecken, som skola omskrifvas, innan den oinvigde kan läsa innehållet; och då denza omskrifsipg just icke är så lätt, användas vanligtvis (t. ex, vid våra riksdagsförhandlingar) två stenozrafer samtidigt, för att dena ena vid omskrifaniogen må kurna stå den andra bi medan man en kulan, hvara ne behöfver en person vid ekrit rifaing ör färdig i samma ögonblick som den för Liksom: det vanligen är fallet med s85esograferingen, måste den skrifvande vid skrifkulan atlögas efter en stund (t. ex. efter en qvartstimmas förlopp), enär det är inycket tröttande att forifara i längden med detta snabbskrifveri; deremot är det obehaget förenadt med ekriflulans skrift, att den icke kan korrigeras. utan hvarje stycke papper måste antingen genast göras felfritt eller också helt och bålet omakrifvas. Uppfinnaren af skrifkulaa är MsliogHansen, prest och föreståndare för anstalten för döfstumma vid Kjöbenhavn. I hvilken grad skriftulan efter hand vid referater och dylikt skall träda i slället för stenografernas arbete, är ej möjligt attcäza. Det omiåde, på hvilket den först synes komma att användas, är telegrafbyråernas. — Väderlekoa och ärsväxten. Gefle den 22 Augusti Under söndagen föll, både förmiddagen och eftermiddagen, ett ymnigt regn, i vissa fall holt säkert völgörandv, och vi skold tro