Aftonbladet – 23 augusti 1871, sida 3

hade från begynnelsen varit en förbannelse fir honom. Fuannes ej hon, skulle han komma i besittning af elit hvad hans själ åtrådde; för hernes skull störtade nu allt tillsammans i ett chzos! I första ögonblicket af ursinnig harm och förödmjakelso kande han baft last att slå henne till golivet. Men vana och måhända äfven en nyväckt känsla af fraktan togo väldet öfver honom och han kunde åter tala. Hvad är meningen med allt detta? frågade hin. Jag vet ganska väl att jag har tiender,, tillade han med en vild blick på Barton, men att du — Äfven i denaa stuad tänkte han, att hadel han blott fått träffa Mazis allena, skulle han noz återtagit sitt fordaa välda ötver henna och tvingat henne att ej förråda hans hemlighet. Men då ett sådant osjäligt djur, som han snsåg Barton vara, stod der som vitne till hvad han ville säga, så var det honom icke möjligt. O! hvartöre hade han en gång återhåilit sin hand? Hvarför — i -täliet för att söka utföra alla dessa diplomatiska planer, — hade han icke genom ett enda, våldsamt slag gjort sig qvitt denna qvicna, hvars blotta tillvaro krossada alla förhoppningar som utgjort hans lifs mål? Det bästa är, att inte säga någoty, sade hon med ea fasthat i sin röst som tystade bonom och med en blick, för hvilken hans ögon, för första gången i hans lif, sänktes till golfvst, Gad allena vet hvad jig känner för din skutl och du kan iste innerligare än jag Önska att vi aldrig hade mött hvarandra, Da trodde mig vara död; jag ville att da skulla göra det. Jag bar återvändt till lifvet för en kort stund late för stt stanna hos dig, som en börda, atan för ait rädda dig för följdertia sf en förvillelss, i hvilken jäg sjolt