Aftonbladet – 22 augusti 1871, sida 3

8. ov såsom tecken för v-ljudet utbytes emot wv. 4. q såsom tecken för k-ljudet utbytes emot k. 5. th såsom tecken för t-ljudet utbytes emot t. 6. f såsom tecken för s-ljudet utbytes emot s. 7. Fördubbling af medljudstecken afskaffas framför fn tillkommen böjniogsändelse, som börjar med eller t. 8. ck bör anses såsom förkortningstecken för två sammanskrifna k, hvarföre, om stafvelsedelning sker, aldrig c skrifves på den ena raden och k på den andra. 9. Oriktig sammanskrifning af ord undvikes. 10. Främmande ord, som kunna anses fullt upptagna i modersmålet, skrifvas på inhemskt vis. 11. Den så kallade gotiska bokstafsformen utbytes emot den latinska. Häröfver uppstod en temligen liflig diskussion, under hvilken ingen principielt motsatte sig dessa reformer eller ansåg dem obehöfliga, men nägra betonade svårigheten att ge. omföra desamma och den föroistring, som deraf skulle uppkomma. I afseende få de två första punkterna förklarade sig elfva medlemmar af mötet färdiga stt småningom och på det sätt hvar och en kunde finna lämpligast söka i sina resp. orgarer genomföra cesamma, nemligen: hrr Soblman (Aftonbladet), Wieselgren (Ny Ill. Tidning), Fiodman (Eskilstuna Allehands), Sturzenbecker, Schmidt (Dalpilen), Gurmelius (Nerikes Allehanda), Hedvall (Gefleposten), Hodell (Söndagsnisse), Blomstrand (Förposten), Holm (Falugosten) och Heurlin (Meåborgaren). I afseende på fjerde punkten byste dessa medlemmar af mötet samma åsigt, men flertalet af dem ansågo dock förändringen i detta fall kunna och böra anstå, tills de öfriga vore genomförda. Om de öfriga förändringarne förenade sig mötets samtliga ledamöter, kvarvid d ck hr Flodman å en del af landsortspressens vägnar iolade en reservation mot ett brådstörtadt utbyte af den gotiska bokstafeformen mot den latinska. Mötet afslutades derefter af ordföranden, dr Soh!man, som i några enkla afskedsord betonade, att om detta publicistmöte icke varit så talrikt besökt som de båda föregående, så hade det i stället varit mera fritt rån allmänna fraser och tomma ex;ekxtoraioner och företett en helt och hållet prakisk karakter. Man kunde derföre hysa cen förhoppningen, att de bestämda resultater, vartill ea samverkan emellan så pass mänga personers intresse lelt, icke skulle bli utan tt tillbörligt icflytande få lösningen af flera vigtiga frågor och derigecom inverka välsigrelsebringande på vårt samhällslif. Vice ordföranden, hr Flod. sn, uttalade å nötets vägnar dess tillfredsställelse och tackamet för det sätt, hvarpå ordföranden leåt örhandlingarns;