Aftonbladet – 21 augusti 1871, sida 3

son i Tunge, uttalade såsom sin oförgripliga mening, att ingen fara hotade Sverige, så länge det är värnlöst, men ju mer man rustar, desto större fara. Hr Christian Larsson i Grössby ordade vidt och bredt om tidena jättesteg på folkupplysningens bana, hvadan han förmodade, att krig skulle allt mer förkastas och slutligen försvinna. Han gillade derför den Jonas Jorassonska trosbekännelsen, att Sverige borde föregå andra makter med att afväpna. Mot dessa herrar uppträdde landstingsmannen Daniel Magnusson i Flateby och visade i ett sakrikt och bevisande föredrag, att Sverige både kunde ochborde försvara sig, att nuvarande krigsstyrka vore otillräcklig och borde ökas. Hr Magnus Niklasson i Bremnäs yttrade, att det vore både fegt och tanklöst att afväpna, då ingen annan makt gjorde det. — Sedan mötet uttalat såsom sin åsigt, att det nuvarande försvarsväsendet vore tillräckligt, kunde man vänta, att vidare diskussion i derna fråga vore öfverflödig. Så ansåg dock icke mötet. Kärleken till lindring i skatter ledde äfven detta möte till att uttala sig för indelningsverkets afskaffande, eller åtminstone till en jemnere fördelning deraf, så att ännu icke roterad fastighet måtte komma att deltaga i roteringsskyldigheterna. Om kostnaderna för vårt försvarsväsende skulle komma att ökas, ansåg mötet att dessa borde utgå efter samma grunder, som den allmänna bevillningen. Hvad slutligen Andra kammarens beslut i ermåfrågan vid sistlidne riksdag beträffar, så gillades detta på den grund, att man af två onda ting bör utvälja det minst onda. — Mot dessa mötets fattade beslut reserverade sig hrr Daniel Magnusson, Magnus NiklassoL, Karl Backman i Ödsmål och J. Wilhelmsson i Weneröd. Folkmöte var i tisdegs i Sköllersta anordnadt af riksdagsmannen A. W. Uhr. Till ordförende utsågs förre riksdagsfullmäktigen A. Pehrsson i Käfvesta. Mötet öppnades af inbjudaren med en redogörelse för K. M:ts proposition till ordnande af försvarsväsendet samt för flere motioner i samma ämne af åtskilliga Andra kammarens ledamöter, jemte utskottets förslag, hvarpå Andra kammarens majoritet grundat sitt beslut. Talaren utvecklade vidare roteringsoch rustvingsskyldighetens tillkomst och utveckling från äldsta till senaste tider och sökte, med stöd af knektekontrakt, visa obilligheten och orättvisan af utsträckt värneplikt i annan riktning än den af Andra kammarens 106 ledamöter antagna. Härefter yttrade sig ordföranden, tillkännagifvande sin åsigt vara den, att allmän afväpning borde företagas, samt att fredskonpgresger inrättades för afgörande af uppkomna tvister stater emellan, ty så länge våldet hade krigshärar att stödja sig på, skulle det ej glömma sin förmåga att göra sig gällande; man borde för närvarande hålla sig till försvarsutskottets utlåtande. Hr Ubr instämde och tillade med tanken fästad på K. M:ts förslag, att det ej ginge an att ingå nya knektekontrakt såsom ytterligare bindande för framtiden. Flere talare framställde derefter sina åsigter, i hufvadsak öfverensstämmande med de båda nämnda talarnes. På ordförandens förslag antogs, efter slutad diskussion, följande resolution: Mötet uttalar såsom sin önskan, att tvister riken och stater emellan afgöras genom fredskongresser. För närvarande bör senaste riksdagens försvarsutskotts betänkande antagas, såsom det af Andra Kammarens 106 ledamöter bifölla, Representanten för Redvägs härad, hr P. P. Rylander på Brostorp, hade till den 11 dennes kl. 3 e. m. sammankallat sina kommittenter i Timmelheds folkskolesal till allmänt folkmöte, dels för att visa dem hvad ställning han vid sistlidne riksdag intagit i försvarsirågan samt att höra deras tankar öfver de punkter som röra denna frågas fökommande vid nu instondande urtima riks82. Mötet var besökt af närmare 70 personer af alla stånd, deribland ätven af representanten för Kinds härad. Sedan mötet af hr Rylander var öppnadt och han förklarat anledningen till dess sammankallande vara den här ofvan nämnda och sedan han visat, att han vid förliden riksdag biträdt såväl särskilda utskottets förslag som andra kammarens beslut, anhöll han att ordförande måtte atses, hvartill föreslogs hr Rylander sjelf, men som han undanbad sig förtroendet för att vara mer fri vid diskussionen valdes NN bans förslag enhälligt till mötets ordförande hr kontraktsproA. Ess6n i Hössra, hvilken intog ordförandeplatsen, Derefter framställdes till diskussion följande råga: Anses landets försvar tillräckligt för att mot yttre fiender värna vår sjelfständighet, eller om så cke är, bör detta försvar då förstärkas genom allnän värnepligt på sätt Kongl. Maj:t vid Bistlidne iksdag föreslagit utan lindring i rustoch rotenållsbördan eller bör detta ske på det vilkor som ärskilda utskottet föreslagit och andra kammaren bifallit? Frågan delades i trenne särskilda punkter; den I:sta om försvarets tillräcklighet och den Adra och nåja am sättet för försvarets förstärkande nder diskussion i första punk? ve limänt, att vårt Törsvar ke eve Uttrycktes a, det yttrades til! ar alldeles otillräckligt, vlandör mer och med, att det är ett intet. 2 —.!sande att riksdagen äfven derom varit ..g; det har endast varit strid om sättet för försvarets förstärkande. . . Första punkten besvarades med ett enhälligt nej. I andra punkten, om roteringen bör bibehållas, appstod en lång och liflig diskussion. Mötets enhälliga beslut blef att det till alla dear gillade särskilda utskottets för denna frågas vehandling förslag och andra kammarens beslut i rågan jemte uttryckande af den önskan att roteingen måtte upphöra på 5 eller högst 10 år. Och värmed var äfven 3:dje punkten af frågan besvarad. Derjemte ville mötet offentligt hembära sin tackamhet till såväl det särskilda utskottets som till ndra kammarens majoritet för den vackra hålling den vid riksdagen haft i denna fråga. På inbjudning af ledamoten i riksdagens Andra kammare, hr Ola Lasson i Hotfby, ade ett antal af omkring 60 personer från ngelstads och Jerrestads härader infunnit ig för att uttala sina tankar rörande förvarsfrågan. Af den i Ystads tidning lemade redogörelsen för mötet finner man att äradshöfding von Sydow uttalade sig för reeringens förslag, att kantor Lindström ansåg ådligt att upphäfva indelningsverket, men tt öfriga talare slöto sig till majoritetens i Indra kammaren åsigt. ERNER Den förflutna veckan ar icke mycket märkvärdigare än hennes ärmaste föregångare. Vi hade endast två vöten af någon allmännare beskaffenhet, ty m alla småmöten af mera privat natur tala i icke, och af dessa två stora ekomeniska vöten rörde det ena mera hästar och dylika reatur än oss skapade varelser, som höra ll slägtet homo någon gäng sapiens. Det var venska veterinärläkareföreningens årsmöte, vilket hölls på anatomicum, veterinärinstitu