Aftonbladet – 21 augusti 1871, sida 2

jgarne mot knäna semt stirrade ner jå post chaisen. Jast som jag ej skulle känna åtskilnac mellan det här eländet och en ordentlig lands: väg! sade postiljonen. Hvad har ni derione?a Ett fruntimmer, svarade kusken med er hastig knyck tillbaka på armbågen. Sacre! Det bör vara en god affår! Tsifvelsutan, Madame är engelska.o Hvad skall hon vid S:t Felix att göra? Postiljonen höjde på axlarne. I samma ögonblick nedfälldes vagnsfönstret och ex fruntimmersröst yttrade med det renaste, franska uttal: Åro vi ej på rätta vägen?. Madame ämnar sig till S:t Felix-des-Rochers? frågade blusmannen, SJar Rätta vägen dit, madame, Nikan ej köra vilse.s Hvarför stannar ni då? Kör genast vidare,, sade bon rågot barskt till postiljonen och drog åter upp Yagnsfönstret. : T)e båda märnen utbytte en menande biiek och höjde på ax!arne, hvarefter hästarre åter sattes i gång. Men oaktadt det vackra vädret var det icke längre något nöje att färdas vidare. Ingenting annat än snö var mera att skåda. Slatligep, just innan solen gick ned — t resan hade börjat före soluppgången — kund å ett ej särdeles stort afstånd ett starkare ljod åf brasande vatten förnimmas och fönstret fälldes åter ned. Postilisn! är into detta floden La RoPå uoskjset chette?. . Postiljonen, som hade tagit sig en liten blund, något som väl passäde tillsammans med hans sätt att köra, spratt upp och vände sig om.