Aftonbladet – 19 augusti 1871, sida 3

Sjöfarts-statistik. Då det påståtts att Sveriges handelsflotta på de senaste tio åren i märkbar grad förminskats såväl till antal fartyg som till lästetal, torde det måhända icke sakna intresse att se en jemförelse mellan några år under denna tid och slutligen efter den sista af Stockholms sjöförsäkringsbolag utgifna skeppslistan se såväl segelsom ångbåtsflottans storlek och drägtighet vid 1871 års början samt fartygens hemorter. Sålunda egde Sverige vid början af 1860 1704 segelfartyg om tillsammans 122,400 svåra lästers drägtighet; år 1866 funnos 1523 segelfartyg om 111,307 läster, och hade således flottan under sex år minskats med 181 fartyg cch drägtigheten med 11,093 sv. läster; men år 1869 hade antalet segelfartyg gått upp till 1808 och således ökats på tre år med 285, hvarjemte lästetalet gått upp till 81,836 nyläster, eller omkring 143,212 svåra läster. Vid början af år 1871 egde Sverige en segelflotta af 2132 fartyg om 89,702 nyläster (omkring 156.972 sv. läster). Då härtill lägges Sveriges ångbåtsflotta, som vid 1871 års början uppgick till 285 fartyg om 6393 nyläster och med en maskinkraft om 11,324 hästkrafter, så utgjordes bela Sveriges handelsflotta vid samma tid af 2417 fartyg om 96,095 5 nyläster (omkring 163,164 sv. fäster). Då såväl alla skeppsvarf som mekaniska verkstäder för närvarande äro sysselsatta med nybyggnader samt flera såväl ångbåtar som segelfartyg i är äro inköpta från utlandet, skall ett kommande år i ännu högre grad bevisa, att svenska handelsflottan är i stark tillväxt, särdeles hvad beträffar fartyg med auxiliär-ångmaskiner, hvilka, byggda af trä på jernspant, under senare åren till stor del trängt ut segelfartygen, åtminstone på Österoch Nordsjön. Det är att märka att inga odäckade fartyg eller öppna storbåtar, som bestrida kusteller skärgårdsfart, bär äro tagna med i räkningen. Sveriges segeloch ångbåtsflotta vid början af år 1871.