Aftonbladet – 19 augusti 1871, sida 2

x Monitetr universel att församlingen möj-)M ön skall gifva efter för regeringen, men ilmi a första skall fegeringen blifva nödsakad!so t falla till föga, enär den offentliga meniägt bestämdt understöder församlingen der-ler — Enligt nämnda blad kommer icke nålre it läger att upprättas vid Bourges. Denna ly; ad kommer fortfarande att Yara dentral-R spöt för artillerimaterielen. Lägret vid Sary, som icke är lämpligt för större manövrer, ommer att användas till inöfvande af re-la ryter. Deremot skall lägret vid Villenenve po Etang inrättas för stora manövrer, isynnerlie et för kavalleriet. — Versailles skall blilg edelpunkten för ett nytt försvarssystem.ly font Valerien, positionerga Bruscres, Sevres,!n feudon och Ohatillon skola bilda utanverksg 5r Paris och från detta håll skydda det mot!y a öfverrumpling. Tillika skola dessa verk vinga en fisnde att utsträcka sina linier, i ) han skulle försöka belägra staden. Vv I söndags höllo msrskalk Mac Mahon och I rigsministern general Cissey i Versailles en5 svy med detrepublikarska, 6000 man starka d ardet, som nu är fullständigt organiseradt. k förening med nationalgardet är denna kär estämd att bavaka Paris, och man vill veta, tt balägringstillståndet inom kort kommer tt upphötvas. I måndags undergick målaren Courbet ranakning inför ktigsrätten i Versailles, Han ärklarade, att han slutit sig till kommunen ör att söka åstadkomma en fredlig biligging. Han hade hoppats, att Paris-insuc-, nterna skulle komma att förklaras för krig-, nåde makt, I egesskep sf minister förl, la sköna könsterna hade sn skyddat fleral, värdefulla konstskatter från förstöring. Han hade aldrig röstat för Vendömekolonnens sullstö tande, me: väl för dess bortförande I annat ställe. Kommunens Journal O:fisiel hade visserligen sagt, att han varit bland tem som röstade för förstörande af kolcnnea, men åebns tidning innehöll många orikigheter, förklarade Courbet. Han hade inoilvit sin ansökan om att få utträda or kommunen den 21 Maj. Flera vitnen hördes, hvaraf några telade för, andra cmot fången. Hr Dorian sade, att det vore svårt att bestämdt yttra sig om Courbets politiska opinion, emedan Courbet hade en natorlig falienhet för parad xer. Hr Ju!es Simon omtalade hvaraf det kom sig att Courbet blef utsedd till delegerad för ministören för de sköna konsterna. Evgelska tidningen Globe meddelar, att inom kort tid en engelsk eskader skall afsändas till Östersjön. Af medelhafsoch kanalflottan skola sex fartyg afsöndras hvilka under befäl af kontreamiralen Beauchamp Seymour skola gå till Portland och derifrån begilfva sig på kryssning i Östersjön. Globe tror, att afsändsndet af denna eskader står i något samband med de maritima demonstrationer, som Ryssland förebar i Svarta hafvet. Huruvida denna gissning är riktig, är dock ovisst. Det är svårt att inse, hvad en dylik demonstration skulie tjava till; imponåra på Ryssland kan den svårligen göra. Hvad som väcker största uppmärksamheten är, elt en tidning i London som ett dristigt, om ej vådligt steg omtalar, att den engelska regeringen afsänder nägra krigsskepp till ett farvatten, uti hvilket både engelska och öfriga nationers krigsskepp hafva lika rättighet att kryssäs Polisens våldsamma ingripande vid folkmötet i Dublin, hvarom vi nyligen talat, har äfven i London väckt ogillande och föranledt ett möte i Hyde Park, vid hvi!ket den bekante folktsl:ren och radikale parlamentsledamoten Udger angrep regeringen och frånkände ;olismyndigheten i Dublin rättigheten att hiadra folkmöten i Phoenix Park. Sedan åtskilliga resolutioner änte, genom hvilka mötet uttalade sin ovilja, ätskildes man lugnt. Det socialistiska bladet Volksstast, com otgifves ef Liebknectt, har offontliggjort flera dokumerter, hvaraf framgår, att Bismarck 1865 fö vänskepliga underhandlingar med de so tiska I i Preusssv. Bismarck låg då i fejd med preussiska tersdekammaren angåend Öaren, och då det icke någon utrigt att öfvervinna dess motind, fucderade ban på stt gevomdrifva sina ado rustnicger med tillbjelp af den varötten, Dessa dokument hafva bli bregta i dafen eom vapen mot Bismarck, och det är onekiigen betecknande för denre statemar, som fonrit en gnista sundt förnuft i Pariskommuren, att han icke heller ratat ett förband m:d dees trosförvandter i Tysklord. I D:esden öppnades den 12 dennes en allmän tysk socialdemckraticek kongress, hvilken dock enligt Norddeutechke Allgemeine Zeitucg ver föpa talrikt besökt. Till dess president valdes Bebel. Vid företa sammanträdet rörde sig dickugesionen omkripg den s. k. normalarbetsdagen och den allmänna rösträtten. Man ville ha arbetstiden gerom leg fastställd till tio timmer. Såsom ekäl för en sådan lag anfördes, att Tyskland var det land ger arbetarne arbeta länget och äro sämst aflönade, i hvilka hänseenden jemförelsor gjordes med örhållandena i England och Amerika, Ianledning af den invärdricg som blifvit pjord, att rormalarbetstiden skulle skada tyska industrien i dess konkurrens med utlandet, yttrade en talare, att om industrien icke kan bestå utan en lång srbetstid må den hellre gå under i dag än imorgon. Under förhardIingarne klegedes öfver, att ledarne för arbetererörelsen elltför litet sysselsatte sig met jordbruksarbetarne, hvilka måste träla i hård arbeto från kl. 3 på morgonen till cent på aftonen för en smula dålig mat och enringö lön. En af de delegerade, Most från Augsburg, men nu bosatt i Chemoiz, föreäkrade att man efter bästa förmåga sökte verka äf