Aftonbladet – 18 augusti 1871, sida 2

botjenten och lemnade miss Raymond ett ort, Mrs Lester!s sade hon. Bed henne vara välkommen. Ursäkta mig,, tillade hon til Warden, gom säg ledsen ut, det är endast Angelique; hon ber att genast fö träffa mig.s Skall jag gå? Får jag komma åter i morgon ? I äet sarama iokom Angelique. Om Barton hade vunnit i många hänseenden, så kunde man icke neka till att hon deremot hade förlorat. Hon var vårdslöst klädd och hennes utseende vitnade om trötthet, sjuklighet och sionesoro. I så hög grad var hon förändrad, att miss R3ymord, ehuru upptagen hon var af tankar på sina egna angelägenheter, genast med lifligt deltagande observerade det. Min bäste Aonvgelique,, utbrast hon och 2löt henne i sina ermar, har något ledsamt händt? Har du haft någon underrättelse om Marie? Angelique erkände Wardens närvaro blott med en blick, den hsn besvarade med en främmande bugning. Han ensåg det icke vara behöfligt att gå, då miss Raymond ännu ej besvarat hans senaste frågas, och ifall han stannade, tänkte han sig kanske kunna inhemta en elier annan upplysning. Han var ej det ringasie rädd för mrs Lester, men ingen kunde ändock veta, buruvida hon icke ämnade ännu er gång bryta ut i det -S rade tal hvarmed hon redan förut en gäng hugnaat honom och han ville i detta fail helst, att det gkulle ske då han sjelf vore närvarande. Hvyad som händt! upprepade Angelique; ack, miss R2ymood, allt hvzd som besyn-: nerligt är, tycss nu kunna härda. Jag träifade Hugh i går — seden han hade varit här. Han lemnade mig snart derefter och alltsedan har jag inte sett till honom — han,