Aftonbladet – 16 augusti 1871, sida 2

kunnat förutse. Det torde förefalla som äfven hän pu skulle nödgas erkänna att de vishetsreglor, hvarmed han vid ett tidigare tillfälle sökt trösta sig och hvilka ställde menniskans vilja ötver makten af alla yttre, i densamma ingripande förhällanden, voro falska och ohållbara. Men en sådan förmodan af dem ibland våra läsare som haft tålamod att följa denne men på den bana han för sig utstakat, skulle djupt förnärma honom. Det drag i hans karakter, som för honom gjorde det omöjligt att afvika från ett fattadt beslut, skulle troligen ej heller riu förneka sig, och Mark Warden torde blifva i tillfälle att bevisa sanningen af det påstående, att så länge en man med köld och lugn beräkning håller fast vid en uppgjord plan, skall han alltid finna en utväg att fullfölja densamma. De motståndare, som oförmodadt uppstått, förorsakade Warden öfverraskning, men ingalunda någon bestörtning eller villrådighet, och äfven öfverraskningen var ej af lång varaktighet; han hade redan länge haft anledning att anse Hugh som den enfaldigaste nerr, af hvilken intet nytt drag af dårskap kunde vara så stort att det borde förvåna en tänkande man. En berättelse., säger ordspråket, är alltid god, tilldess en annan förtäljes Det finns, med andra ord, ingen tilldrsgelse som ej kan berättas på två olika sätt. Sedan vi nu gifvit läsaren en karaktersskildring af de i derna berättelse förekommande persoper, enligt vår uppfattning, må vi låta Mark Warden och havs själsförvandter rättvisa vederfares, och höra hurn han förtäljer saken, alltid med ett noggrannt bibebålande af fakta: Miss Clare a! Earles Dene var då en högmodig och egensinnig, PR dam, som adopterat sin nevö, Hugh Ester, mo