Aftonbladet – 15 augusti 1871, sida 3

IC IUUGV BIDR VUUÄNAIEVANTDT SKETT RATE d Å9 strödda underrättelser. — !t Posttäsens r Cl Ftt förslag till en allmän postkoiigfess var få bane före krigets utb:ott, och det tyska gånhes Im talpöstverket hade redan författat ett memorial nr för denna kongråsg, hvilket godkänts af förbunds: n kansleren. Sedan det hinder, söm kriget lade ilå vågen, ru upphört, tyckes man ånfo tilja tasaln ihop med saken, ty det tyska postverkets offiI v ciella tidning och efter henne Deutscher Reichs A anzeiger offentliggör fu ofvannämnda memorial, Is ar hvilket vi här vilja meddela några hufsvud-D punkter. I ioledniogen yttras band afinat: Af Aa flesta europ-iska postverk äfvensom af Förenfä It Staternas fosiverk ha under de senare åren en(r mängd fördrag afstutits, hvikas innehåll antyda Ir ett närmande 1 vissa hufvodåsigter, På hvilka regIt lerandet af de internationella postförbindelserna It hvilar. Terrängen är så mycket förberedd, attjr man med någon säkerhet kan närmare inlåta sig ll på frågan, om icke ävnu mer omfattande resultat li i afseende på enhet i verldspostförbindelsen kunde ls uppnås genöm en allmän poskopgress För denna kongress skall icke bagot program med teoretiska satser framläggas till diskuseion, utan den skulle få den positiva uppgiften att om möj it mellan alla deltagarne föranstalta ett fördraz, hvarigenom gemehsamhet vunnes på det postaliska området j: och de internationella ekrankorna med deraf föl-l: jande olikheter och formella olägenheter 8å mycket som möjligt uudanröjdes. Skulle detta ändamål änntv icke kunna uppnås med alla deltagarne i kovgressen, så Vore duck mycket vunnet, om en trängre krets af dem ginge in på att antaga dej framstälda grundsatserna. Dessa formitleras i 12 patagrafer. I den första bestämmes, att enbetsområdet skulle bestå af Europa jemte ryska Asien, asiatiska Turkiet och Egypten, Algeriet, de franska besitttningarna i Nordafrika, Cavarieöarne, Madeira, Förenta Staterna, Canada, de öfriga britiska besittningarna i Nordamerika och Grönland. Bland de öfriga föreskrifterna vämna vi här endast några af de vigtigaste. Brefportot för den iotervationella korrespondensen iaom hela postområdet skall utan afseende på afsändnipgsoch bestämmelseort utgöra: för ett frankeradt bref (enkelt porto) 20 centimes och för ett ofrankeradt 40 centimes. För gjötransport utöfver viss längd sker förhöjniog i portot. Enkelt porto betalas för bref om hoget 15 grammers vigt. För i tidpingar, böcker m. m. beräknas för hela postområdet rporot till 10 centimes för 40 grammes. Rekommendation ti!låtes. Transitporto afskaffas, och hvarje postfärvaltning tager o eladt det porto och de afgifter, som uppbäras på hennes område. Af dessa exempel torde man fiona, att bär är fråga om en icke litet genomgripande reform. Handelspolitik. Frankrikes handelsfördrag. Som införseltullen i Frankrike höjts på gavska vigtiga artiklar (naturligtvis endast på sådana, som ej äro föremål för ett afslutet handelsförårag) och fördragstallsatserna komma att förbli oförandräde blowt så Jänge, som fördragen äro i gällande kraft, kan det vara af intresse alt kanna, när och för huru lång tid dessa fördrag blifvit afaletna. Vi meddela derför hår en för.eckning på dem Handelsfördraget med Evgland atslöts den 23 Januari 1860 på 10 År, räknad: från utbytet af ratifikationerna, kbvilket skedde den 39 Februari; fördraget med Belgien den 1 Maj 1861 på 19 år (ratifikatioperpa utvexlades den 27 Mrj); fördraget med Preussen 2 Augusti J862 på 12 är (till följd af syästater nag motstånd utvexlades ratifikationerna först den 19 Maj 1865); fördraget med Italien den 17 Januari 1863 på 12 år (ratifikationsutvexling den 19 Januari 1864); fördraget med Sverive-Norge den 14 Februari 1865 på 12 år (trädde i kraft den 15 April samma år); fö: draget med Spanien den 18 I Juvi 1865 på 12 år (ratifikationerna utvexlades d. 199 Juli 1865), fördraget med Portugal. den 11 Juli 11866 på 12 är (ratifikationsutvexliog den 15 Juli 1867); fördraget med ÖsterixeUngern den 11 December 1866 på 10 år, gällande, icke såsom för det britiska och belgiska från ratifikationernas utvexliog, utan från den 1 Januari 1867. Naturfenomen. Jordbäfning i Beethang i Kina. Den kinesiske guvernören på platsen har afgitvit följande rap: port om denna jordbäfning. Beethang ligger på en mycket hög bergssluttning nära provinseus gränse 1260 mil vester om Lituog och mer än trettio post Stationer från staden Talsien på vägen till Tibet Händelsen tinade den 14 April, Marken skaka des så häftigt, att regeridgjygnaderna, templen magasinerna, stenmuren, fastomgsverken samt Dä stan alla bovivgshus rasade ned och förstördes hel deh bället. Tachaos tempel var det enda som stor qvar. Soldaterna och pågra invänar? lyckade radda sig, men större delen af befolkulogen be I pro:s under ruinerna. Lågor visade sig på fyr e I ställen. Deh 16 var branden släckt, men man hörd I ännu underjordiskt dåä, och marken skalf och gun å gade likt ett fartyg på hafvet i storin. Efter ti J dagars förlopp var det åter lugnt. Sju tempel oc! 1819 boningshus lades i spilror. De genom jord r bafvingen dödades avtal uppgår till 2998. Jord It I bäfningen kändes ösier om Beetbang ända til Pang Chsh-Muh och i vester till Nantum; man för path verkningarne deraf på 400 mils afstånd, oci detta samtidigt. På flere ställen bar marken öpp nat sig; fält sjinko plötsligt och förvandiades wi re afgrunder. I mannaminne har man icke sett Då got dylikt i Beetbang. Generalguvernören begärd och erhöll genast hjelp af kejsaren för de utblot tade invånarne. b————— AL