Aftonbladet – 15 augusti 1871, sida 2

EARLES DENE, ) Thora Hammarsköld. Hade Hogh nu varit der, — utan den minsta strid med sin egen sjeltständighet, skulle hon öfverlätit väldet åt honom, sf det enkla skäl att han var en man och bhoa en qvinna. Men ou var det henves öde att under alt större åvgest, trots allt starkare känsla at sin egen svaghet och behof af kärlekens teskydd, få vänota. Timme ef.er timme gick. Det var för sent, ty han, eiter hvilxen hon nästan längtade, kom icke åter. Ena förs färan grep henne, att hennes välde öfver Hagh var brutet. Men skulle han kuona Ötvergitva henne, blott för ett enda, dåraktigt ord, som hoa sjelf nästan hade glömt att hon någoasin yttrac? Det var hennes Nemesis, hvilken, såvida ödets gudinvor äro obevekliga, måste komma och mäste stanna, icka3 olott fir en dag, men för många. Det var domen öfver Era som träffat henze: Din vilja skall din man undergitven varda och han skall vara din en SJUTTONDE KAPITLET. Ocksi Felix väntade. Som man väl kan föreställa sig, hade sömnen, hvilken för Angelique kommit så oaforutsn och för Hugh så kort, icke alis besökt Felix, Han varien nervös spänciog, som gjorde det för horom omöjligt att tillslut sto3 ögon. Men eburn ban ej drömde, efter detia ords rätta betydelse, så fe A BM Ha N5, a, 179 120 194 798 AV 17 1 1981 189, -140—178, 180—1i