tjenade, eburu jag inte hade lust att stå oc! se få huru den sku:ken skulle förhjelpa di; or denna verlden. Om blott jag fatt tag: saken om hand, så skulle jag klappst oj bonom dogtigt, för att gifva ett vackrar namn åt det grundligaste kok stryk som nå. gonsin blifvit åtnjutet af en menniska. Barton, sade Felix, kan du för en minut vera allvaresm? Jag vet stt du är mir vän; — da är det ru, mera än pågonsinp.v Ja, jag skulle tro det! Hade inte jag varit, så läg du na måhända på ärens bäddv, som men säger, med näsan i vädret. Du frågar om jag kan vara allvaream? Jag har just inte mycket skäl till annat, tyckes det mig. Virius loudatur et algets — hälften af all den grekiska som fisns i Eogland, ör för närvarande att erhålla vid Saragossagränden. Godt; jeg erbjöd i går att betala min middag med ett grekiskt epigram, lika godt som nägot i hela Anthologien och — vill du tro det? — den !ymsmeln till kypare begärde, i stället för att gilva en hundrapundsnot i vexlicg, ytterligare femton pence. Jan, återtog Felix, utan stt bry sig om hens prat, som han väl visste hiott afsåg att dölja en djupare känsla, .du företår hvad jag menar med att gu pu är nin väp, mera Än någonsin. Maries broder är äfven min. Och derför... Bak! Emedan jag gaf en qvirna det råöet att i te bada i Themsen, förrän vädret blef varmare? År hon qvar hos dig? Ja, man kan inte en gång bli af med en lvioDa i pr 48 vid Saregossegrävden, Åb, u beböver ej bli svartrjuk... ban vände sig hastigt bort tch sockade, Fejix såg på honom. Var det möjligt, att också Barton kunds drämraa om en dröm? — itt han; derna icvarsation af jamber och