Aftonbladet – 12 augusti 1871, sida 2

SEI467. NISTDANNGA UPagg synes vara am. nadt att i någen mån lugua betänkligheterna mot den föreslagna förlängningen. Det skall! na biifva intressant ätt se hvad högern kom mer att företaga. Frågans slotliga lösning icke länge låta vänta på sig. råga är icke den enda som för närvarands sätter sinnena i rörelsa Äfven Ravinels motion om ministeriernas installerende i Versailles, hvilken tydligen går ut på att upphäfv. Paris egenskap af butvudstad, kommer säkerli att gifva anledviog Hl mycken stri försawliogens byråor, nyligen voro ssmiade för at rådslå ora detta förslag, gick det mycket stormisxt tilll Larmet: var i några salar så stort, art det på ettli störande sätt hördes i de öfriga. De femton byråerna hålla npoewligen s joner i den långa rad af salar i slottats jordråsing, som kallas Salons des Bstailies, emedan de innehålla bilder af fransmännens 88grar från Chlidvig till Napoleon 1. De äro endast skilda genon enkla tl; geldörrar. Vanligen bålias radplägaingarne inom byråerna i vanlig samtalston; men vid detta tillfälle höjde sig rösterna till den grad, att man fta kucde höra dem i hela jordvånirgen ioch till och med dar utarför. Iaom tredje och tionde byråen förfåktade Emai nuel Arago och Pascal Duprat den satsen, att regeriogens förläggande utom Paris oundvikligen skulle medföra Paris förfall I elfte byråen hade den radikale deputeraden Gent en bäftig sirid med tyskhataren grefve Jaubert. Den förre utropade, att man borde ihågkomma, att statskupi perna icke slitid och uteslutande utgiogo från folket och att den 3 Brumaire och den 2 Decemiber voro exempel derp2. I sjunda byråen yttrade grefve Daru, att han nu redan fyra gånger biifvit I förjsgad från Paris och att han icke för femte gången ville låva förjaga sig af 63,000 skurkar. Då spriger Eugåne Pelletan med häftiga åbörder emot grefven och ropar till honom: Biand dessa 60,009 skurkar finnas personer af mera lojalitet än ui, hr grefve, visat. Är revolutioren 1739 — svara mig det! — ett brott? På hvilken sida stod ni den dag, då ordonnanserna utfardades — med Polignac eller med Lafayette? Har ni ens rät tighet att protestera mot insurgenterna af den 18 Mars, pi gom den 2 December i det tionde arrondissemenotets mairie uppmanade folket i Paris till uppror? Hvilken är, från lojalitetens synpunkt betraktad, skilnaden mellan de 60,000 skurkarne och er? När en regering vädjar från rätten tili gtyrkan, kan endast styrkan skydda rätte. Ändtligen lugnade Johnston och general Trochu, erefve Daru och några deputerade af venstera Pelletau. Nu tog general Trochu till ordet emot regeringens förläggande till Paris, emedan natiopeiförsamlingen der icke kunde öfverlägga fritt Generalen,, wropade Peiletan, borde snarare säga, att han icke vill ha residenset förlagdt till Paris, emedan vissa generaler der icke mera kunna röra aig så fritt som före belägringen.. Generalen sväljde komplimangen utan att svara. BSlatligen må nämnas, att ea deputerad af veastern, Durieu, efter en häftig ordvexiing med eu deputerad at högern gaf den sistnämnde en örfil. På det bela taget hade anhängarne af Versailles öfsvorhanden och invalde i den komit, gom skulle afgifra betänkande öfver motionen, till större deien motståndare af Paris. Thiers tog icke del i debatterna. Uuaderräselsen om dess förhandlingar har i Paris väckt stor rörelse inom alla kretsar afbe folkvingen, som är förbittrad öfver majoritetens i Versailles hållniog. Följden häraf är att många män inom affsrsverlden auslota sig till det nya mupicipalrådet, eburu män sådana som Ranc och Mottu biifvit invalda derati, hvilka icke göra någon hemlighet af sina sympatier för kommunens anhängare. Den moderation, med hvilken de radikala medlemmarne af municipalrådet uttalade sig i de första sessionerna, har ännu mer ökat deoua församlings inflytande och detta inflytande torde kunna änn mera växa om nationaltörsamliagen fortfar att göra sig impopulär hos parisarne. Den allmänna meniogen i Paris är, att den nuva rande natiopalförsamlingen måste upplösas för att lemna rum för en konstituerande församling. Föjasude nybeter maddelas i Paristidningar: Hr Duisore, jastit aistern, har framIgt ett lagförslag, som yrkar preventiva åtgärders vidiagsnde mot apgrättandet a? filiala dalningar af Internationals samt mot anstillandet af demonstrationer, sådana som ogt rum i nägra deiar af Frankrike. Dei lagför jaget framställda straffoestämmelserna är.: Böter från 50 till 100 fraces; fäsgelse fcån två månader till två är; fö just af medbo:gorliga rättigheter. — I Dufanres förels om bestämmandet Af str: f för inträde i Iaterastiona!s her ministerrådet vidtagit c förändringen, att strafftestäimelsen om fö lasten ar frausk mecsbo:garrätt blifvit struken, emedan detta straff bittills är okindt inom lagstiftnir och dertöre skulle framkalla häftigt raotståad Till och med i nnvaran e form då endast fängelsestraff bli vit bibehålins, antages det, att förslaget skall gifva anledoiog till en allvarsam opposition, emedan Jagan antingen måste be tas som en ren uodantagslag, i fall rätt en att associora sig änau förefiones i Frankrike elier — om detta ej är fallet — som en handling af vrede, som är öfverflölig, men kanske icko utan fara. . Amiral Crosvier, som beröfvade sig lifvet. i Toulouse, hade lemnat tre bref orter sig li; på silt skrilbord, två till medlemmar at sin familj, det tredje till Journal d: Mareilles. I det sistvämnda brevet yttrar han, att han begätt en handling af svaghet genom att un-; der oroligheterna i Marssillos oandertecknoa it vissa papper, som nu kompromettsrat ho-ji nom, men stt han gjort detta blott för att! rädda siva kamrater i fångenskapsa. I Underrättelser trån Alis? förmäla, att general Lailenand är på väg till Paris. Ea af do förnä nasta insurgen ledarne, Maleste, har !! :flidit. Da mest iramstående cheferna för! stammen B:ni Menasser hafva hållit krigsi råd och det blef beslutet att de skulle bogära pardon. Från Schwez ha ingått underrättelser till franska blad, att en del af exkejsar Napo-i, ons tjenstfolk redan anländt till Areneuburg och tjenarne säga att de afvakta ex-ls kejsarens sosra ankomet. De säga att detja ir haas afsigt at köpa några egendomar i seanuskapet, af bvilaa dea ena är Saleostoin, c som au tillhör grafvianan Rrichenbach-Los-; onitz. 1 I onsdags i förra veckan anträffades likan js MV två trska soldater i Poligay i departenentet Jura. Da preussiska trupperna : i häröfver, rusade penom gatorna, ler de öfverfölio alla förbipasseranie, och hotade med att tända eld på staten. Dasen derpå fick stad:n ottaga 800 mans til. skning i garcisonsstyrkan. Underrättelser ngå föröfrigt från dd ockuperade departonanteaa om att ty karna plåga och pira inånarne och att ärssa äro i högeta grad förhistrada. Man fruktar för ytterligare konlikier, om sj utrysning ssart sker. d Ta bön äk nn sta Af dot Ttlanikala aln få j e I e l f I t js d I r