Aftonbladet – 11 augusti 1871, sida 4

Penningoch affärsställningen i utlandet. I Times City-artikel för den 4 dennes läses: Tid efter annan bar allmänheten under detta årets lopp blifvit erinrad derom, att man måste vänta stora och plötsliga, om ock kort öfvergående ändringar i penningmarknadens ställning Engelska bankens senaste rapport lemnar ett exempel i detta hänseende. I förra veckan var ban ens metalliska valuta 3,000,050 pund högre än någon gång förut, och unaer den nästförflutna veckan är detta öfverskott reduceradt till 1,200,000 pund, under det att reserven som förut, undantagsvis i förhållande till skulderna, stod i 54 procent, pu nedgått till 52 procent. På landets finansiella eller kommersiella förhållanden kan denva rörelse icke utöfva något märkbart inflytande. Vid de oerhörda Jiavidationerna, som äro i gång emeilan Paris och Berlin, kan man onöjligen på några millioner närae veta, buro stort inflytande detta i vissa ögorbick kan hafva på marknaden i London. En tid kan tyska regeringen hafva att förfoga öfver betydliga summor i London; en annan tid kan den behöfva att anskaffa stora belopp. kvilket möjligen kan bli fallet under nästkommande Januari och Februari månader, då lån af 6 millioner skola betalas. Naturligtvis är en stor del af hvad Frankrike skall betala till Tyskland, i vexlar på London; men man kan derföre icke antaga, att vi äro Frankrike mycket skyldige, och Frankrike kan icke trassera på oss, utan at lomna motsvarande betäckning. Det är för oss nog ati veta, att hos oss för närvarande blomstrar en vidtomfattaude handel med hela veriden, att årsväxten efter allt utseende minst lemnar en god medelskörd och att hvarken i de utländska lånens ställning eller i den spekulativa företagsamheten föreligger något, som kan omstörta den sedan sju månader alimänt rådande meningen. Angående den rumäniska frågan innehåller Neu. fr. Presse följande: Då regeringen blifvit öfver tygad om, att kammaren icke ville gå in på dess förslag om en öfverenskowmelse med Strousberg, och derföre tagit förslaget tillbaka, uppstodo i kammaren häftiza debatter, under hvilka man afhandlade de finansiella och juridiska sidorna af frågan. Resultstet bäraf blef, att kammaren den 17 Jali med 59 röster mot 56 äfven förkastade förslaget att konveriera de ursprungliga på T, proc. lydande jernvägsobligationerna till5 procents genom. sinkomster garanterade statsobligationer. Äfven ett bemedlingsföralag att konvertera jernvågspapperen till endast 4 proc: statsobligatiover föll eller, rättare saedt. kom icke vill omröstes nemiigen redan då tydlict, att . ville bafva en jern , gom icke kam något alls. De vila att de utländska, a dlade evarne af dessa losten till svörsta delen skulle drabba tyskarne, hvilka de hata bittert. Det definitiva beslut, som kammaren har antagit, är väsentligen följande: En etkiljedomstol skall nedsättas om koncessioners annullering: obligations-innehafvaros skola uppmapas att bilda ett aktiesällskap, som skull fullborda alia de projekterade baslinierna, och då de äro färdiga och trafiken på dem öppnad, då vill rumänska regeringen garantera 7, procent i årlig ränta. Detta vill med andra ord såga: De nuvarande egarne af obligationerna skola, utom allt hvad de hittills hafva ivbetalt, tillskjuta 40—50 procent, på hvilka de i några år alideles icae få någon ränta, i hopp om at: rumänska regeringen en gång i framtiden skall vara så nådig att uppfylla sina ingångna förbindelser. Om obligationainnehafvarne icke vilja gå in härpå, så skola de bituiis utförda arbetena värderas, och efter denna värdering skail en konvertering ega rum af de ade obligationerna mot statspapper. I bälära de kunna vänta 0 ng 3, proc. Den förnuftigare delen af befolkningen frukter, att de utländska regeringarne skola med allvar lägga sig ut för sina undersåiars så hårdt hotade iotressen. Situationen är öfser bufvud taget allt utom tilifredsställande. Regeringen har god vilja, men ingen makt att omskapa deana af de mest heterogena och orena element bildade stat till en ordentlig organism..