Aftonbladet – 8 augusti 1871, sida 3

Rättegånge-: ech Polissaker. — Stöld. Å detektiva polisvaktkontoret här städes har blifvit anmäld en större förlnst, som drabbat en bär boende enskild person (man antager genom stöld). Det förlorade uppgår till 700 rdr i kontanta penningar och omkring 25 000 rdr i värdepapper. Med anledning häraf hafva från den detektiva polisens sida vidtagits alla nödiga Atgärder för upptäckande af den möjliga tiufved. (D. B) — Mordet på sergeänt Lindh. Ytterligare ransakning med sergeanten Lindhs mördare, lifstidsfåogen Otto Andersson, företogs sistidne onsdag i fandskrona. då flere vitnen afhördes. Beslutet att mörda findh hade Andersson fattat af den anledning, att 1. förorsakat honom en extra bestraffuing af 6 månaders sell, för af A. visad vanvördnad. Denna sin hemskå plan, nemligen att mörda L., hade han länge närt, men dock, i angöehds till mellankomne omständigheter,, någon tid uppskjätit; på grand af från L:s sida förnyad stränghet, Ater fattat, ch hade han nu i stället velat slå flera flugor i en gmåll., såsom ban uttryckte sig. — Till fängelsets snickareverkstad, hfarifrån den knif kommit, med hvilken A. mördat L, Pads A. aldrig tillträde, hvadan det nästan vill synas tydligt, ast A. haft någon medbrottsling som hjelpt honom med ast både förskaffa och hvässa mordvapnet. Ytterligare ramsakning kommer att företagas nästa onsdag, då allmänna åklagaren inkommer med slutpåstående. — Helsingborg den h Aug. Krigsrätt hölls igår med 21 beväringsypglingåf, som mmder marschen den 31 sistl. Maj från Bonarpshed aflägsnat sig från truppen invan den blifvit upplöst. Helsingbörga Fidping säger, att utaf ransakningen framgick gahska begsämdt, dels att befälet icke förstått ingifva aktniog åöd beväringsynglingarne under mötet och ofta behandlat dem på ett brutalt sätt, dels att det icke upplyst dem oi krigsartiklarnes stränga bud och slutligen, att detta befäl icke med tillbörlig omtanka sörjt för dessa ynglingars materislia välbefinnande. Alla de anklagade ynglingariie, titaf hvilka 20 voro tillstädes, ty en hade rymt till Amerika, voro ense i den punkten, att det var hunger, som drifvit dem till olydnad. Några blend dem hade endast fått en pit mat på morgonen tidigt, men de fleste voro lideles fastande och hade på fastande mage fått marschera först till Herrevadskloster för att aflemna vapen och persedlar och sedan öfver en mil ill Raftabolet innan rast hölls. Detta är en oföråtlig försummelse å befålets sida och ställer yngingarnes brott i en långt mildare dager än vi anlars varit sinnade att se saken. Den som väckt talet mot de 21 ynglingarne var en favjunkare Möllerström, hvars sätt att skicka sig mot hbeväingsynglingarne, enligt flera samstämmiga vitnesörd af personer, som förut stått under hang miitära kommando, icke skall vara det allra humajaste och hvars personlighet dessutom förrådde n visserligen manlig, men kaoske brutal karakter. ;edan förhöret egt rum gjorde sig den åsigten land mängden gällande, att förseelsen var bra inga för att göra affår af; men sedan man fått öra de inkallade fem vitnena: furiren Persson ch fyra korporaler (uamnen erinra vi oss icke), vilka alla talade om ynglingarnes uppstudsighet allmänhet, fann man, att eburu de icke bestämdt unde säga, om någon af de nu inkallade särskildt tmärkt sig, samt om möjlighet fanns att få köpa nat vid Raftabolet, det är tydligt att ungdomligt ittsinne drifvit ynglingarne till brott emot krigelaarne, ehuru förseelsen i sjelfva verket torde få nses rioga, då ingen egentlig komplott egt rum. rigsrätten uppsköt målet tilldess den till Ameika förrymde blitvit vederbörligen efterlyst.