Åkerbrukssektionen. Vid onsdagens saimetittäde behandlades även Frågan om ängsvattning Den hade i programmet följande lydelse: .Hvad vitsordar erfarenheten i Sverige om ängsvattniog, oafbrutet fortsatt i många år utan eller med särskild gödrving, så i afseende på ängens äpnda växtkraft, som på fodrets näringsraft 70 ; Vid denoa fråga, likasoin vid flere af de öfriga, var det professor Arrhenius, eom hade vågot af egentligt intresse att anföra. Han beklagade att fackmännen ej vore tillstädes för att redogöra för sina erfarenheter. Lika väsentlig som ängsvattning är, om vattnet för med sig närande beståndsdelar, lika Jitet inbringande är begjutningen med dåligt vatten, som blott bar den verkan att fortare utsuga jorden. Man kunde nu visserligen särskildt bereda det till vattning ämnade fluidet genom att i detsamma upplösa ämnen, som voro passande för jorden, men det vore mycket tvifvel underkestadt, om ej dessa ämnen kunde meddelas jorden på lämpligare sätt. För att apföra ett exempel på rationelt bedrifven ängsvattning, ville tal. hänvisa till den tryckta beskrifningen öfver vattoingen vid ordförandens egendom Enskede, der all den flytande spillningen från kreaturen fördes ned i den damm, hvarur ängsvattnet tages. Tal. ville derför besvara frågan så, att ängsvattning vore nyttig endast i det fall och under det vilkor, att vattnet medförde närande ämnen. — Vattnet ensamt verkade det visserligen icke,. -Löjtnånt Stålhammar yttrade sig i samma riktning. Frågan om surfoderberedning förekora häretter. Prof. Arrhenius hade med stor fördel begagnat surfoderberedning af sådana bladarter, som ej kunna torkas, såsom blaster af rötter, potates m.m Materialet bade undergått den vanliga behandlingen medelst hackning, nedläggn ng i gropar 0. 8. v. samt bade varit särdeles begärligt för kreaturen till en omvexling med de torra foderämnena. Och äfven andra klöfverskörden skulle, om bergningsvädret för densamma blefse ogynnsamt, kvona beredas på samma sätt. I sjelfva beredningen låge ingen svårighet, och med någon god vilja och omtanke kunde man medelst denna metod tillgadogöra sig åtskilligt, som eljest ej. kunde begagnas. Sedan bäretrer hr Stålhemmar frågat ou sorivder kunde beredas n af rovirnkter och med avlednivg bärat prof. Arrhenios förklarat sig härpå ej kaona lemna ett bestämd: svar, då hen eslörig försökt en dylik beredning, wen på samma gäng fästat up s sarmhet på, att ran borde kuna hafva rotfrukter i opsepsreradt tilistånd året om, om om man började stillnipgen med de ömtåligare och först längre fram använde dem, soa sättara kusde förvaras, voro sektionens arbe en sfslutada. ; Sektionen för boskapsskötseln. i Fredagens sammankomst. I Till bebandling före:ogs trågan om det in flytande som utslällningarne of kreatur vid land bruksmöten hoft på landets kreatursufvd?