Aftonbladet – 5 augusti 1871, sida 2

Ombytet af utrikesminister i Frankrike tret yckes komma att stå ensamt. Jules Simona ch några af hans kolleger hade visserligen ma: imnat draga sig tillbaka på samma gång ick som Jules Favre, men de allvarsamma följdjv ler ett sådant steg under närvarande förhål-de anden skulle kunna medföra samt Thiers öreställningat och de önskningar som blifvit Hv. attslade vid möten som hållits af de oiikal Th nyanserna af venstern och venstra centern ha !må antagligen förmått dem att bibehålla sinajske portföljer för att icke påskynda en kris, som 2 på ett betänkligt sätt skuile inveckla för-lu bällandena och arbeta reaktionen i händerne. pa Da förlidea söndag företagna eftervalen till municipalrådet i Paris hafva utfallit i samma riktniog, som da första valen. LUnionii parisisnne de la pressa kan endast tillskriiva ? sig majoriteten i rådet genom att medräkna de medlsmmar, som densamma i förening med de republikanska komiteerna förordat, och likväl uppstår endast en högst obstydlig och alit annat än likartad mejoritet. Vid de nu kl företagna valen har LUnion parisienne endast genomårifvit 16 af sina kandidater, hvaremot de republikanska komiteerna fått 27 af sina valde. Fem af de valde voro upptagae både på pressföreningens och komiteernas listor. Bland de valde, som tillhöra den radikalt republikanska riktningen, nämnas Ranc och Motta. Den sistnämnde har blifvit vald i tre qvarter. Franska regeringen kommer icke att före-!s lägga hela sin finsnsplan före församlingens tc ajouraerande, Hon kommer icke att voteralt öfver andra skatter än sådana, som ickelj möta något motstånd. De omtvistade po-jlå sterna, och särskildt tullen på råärnen, skola, !o med regeringens samtycke handläggas först!FP efter feriernas elot. Denna tulltaxa kunde dock i hvarja fall icke tillämpas förrän den li den 1 Januari 1872 hvarför det icke bråd-g skar med dess disbuterande. Måhända skallls man dessförionan kunna utitänka ett annatly beskattningssätt, som väcker mindre motstånd, Ir såsom t, ex. en stämpelafeift på takturor,y hvarom lär vara fråga. r Lagen om den departementsla organisatio-l!r nen antogs i går i tredje läsningen, utan atti) diskassionen fick den karakter eller omfattjz ning som man tyckes ha väntat sig. Emel-J lertid tramkallade den en interpellation af ge11 8g E E ö I I ( J j j E e neral Da Temple om regeriogens iore politik i allmänhet. Thiers lofvade att besvara interpellationen vid lägligt tilifälle, men församlingen beslöt att diskussionen derom skall komma att ega rum vid öfverläggningen om inrikesministerens budget. Det lär vara krigsministern Cisseys plan att under pu instundande höst sammankalla allt manskap mellan 25 och 29 år, hvilket enligt den nya militärlagen skall bilda reservens första uppbåd, i ett läger vid Satory; fråa Seinedepartementet och Paris skall äfven sammandragas en armö på 40,000 man. Af denaa orssk skola två befästade läger upprättas, det ena vid Saumur, det andra vid Rambonillet. Det påstås, att Thiers sjelf ämnar begifva sig till Ssumur för att undersöka dervarande terräng. Regeringen har icke för närvarande för afsigt att upplösa nationalgardena, med undantag af i sådana fall, då politiska demonstrationer företagas. Man väntar, att äfven onder den nya organisationen, nationalgarden skola bibehållas inom fästningarne. Thiers mottog den 30 förlidne månad en deputation från de af tyskarne ännu besatta provinserna. Han lät dem boppas, att om sex veckor skall ockupationen komma att inskränka sig till Champagne och Lothringen. Arresteriogarne fortsättas ännu dagligen i Paris. Då talrika klagomål ingått öfver den längsamhet, hvarmed krigsrätterna företaga undersökningarne, har instruktionsdomrarnes antal blifvit ökadt med 100 officerare. För att undgå hotande arresteringar, som till större delen tföretsgas på gruvd af anonyma angitvelser, har dn del af arbeterbefolkningon i Paris beslntit utvandra. Det påstås, sit redan öfver 11,000 arbetare begifvit sig till Amerika. Också stegringen i priset på ala lifsförnödenheter i Paris bidrager att förmå en del arbetare att öfvergifva den franska hufvadstaden. Jourcal des Debats förl den 1 dennes påstår, att man mot de fångna insurgenterna ämnar använda landsförvisning ea masso i stället för degortering på allmän bekostnad till Nya Caledonien. Den tyska regeringen tyckes icke få så lätt att med sakernas nya ordning försona sipnena i det från Frankrite eröfrade Lothrivgen. Enligt de underrättelser msn erhållit om de snaste municipalvalen i Elsass och Lothringon har man istäderna inom sistnämnda provins i allmänhet afbållit sig från desamma. I Moalhouse infunno sig af 10,950 valmän endast 725 vid valurnan. I Elsass deremot är befolkningens stämning mera gynnsam. Karlsraher Zeitung försäkrar, ats i Weissenbarg och landtsocknarne deromkring befolkningen kommer att allmänt taga del i valet af komrunala embetsmän, men att dessa val komma att antaga formen af en strid mellan katolicism och protestantism. Protestanterna äro, ,som man vet, minst motsträfviga mot assimilation med Tyskland och komma derröre stt utgöra det parti på hvilket regeringen kan I stödja sig. Vid eit socialistiskt möte, som vid slutet af förra månaden egde rum i Leipzig under Bebels presidium, höll Liebknecht ett tal egom vände sig kring pariserkommunen, Internationale och den europeiska pressen och hvilket upptog en tid af tvenne timmar: Talaren ordade vid: och bredt or kommunens rena afsigter och hederliga handlingssätt; att pressen sade motsatsen, betydde ingenting, efter den p på ett par undantag när var fal och lögnaktig. Morden på general Lecomte, som var bonapartist, och på general Clement Thomas, som var en fantastisk bourgeois, föllo icke kommunen till last, enär hon då ännu icke existerade. De blefvo mördade af sina egna soldater, sora vägrade att skjuta på folket, och de hade förtjenat sitt öde. Kommunen hade icke kommit till stånd af någon annan anledning än att Thiers gjort en statskupp, och att hon ville rädda republiken. För realiserandet af denna plan gick hon tillväga med en klokhet och moderation, som blifvit intygade af två enselska och en italiensk korrespondent. Paris hade aldrig haft ett värdigare och lugnare utseende än under kommunen, aldrig hade man kunnat tala och handla mera fritt än under hennes välde; endast de tidningar, eom motsatt sig kommunens myndighet, hade blifvit undertryckta. Hade väl Bismarck eller Vogel von Falkenstein betett sig annorlunda? (Ett skönt bevis på kommunens biberalitet!) Det var bevisadt, att de utpressningar och plundringar, hvaraf man gjort så mycket vär sen, berodde på lögnaktiga och oriktiga uppgifter; kommunen hade icke våldfört sis å egendomen.