Aftonbladet – 3 augusti 1871, sida 4

Strödda underrättelser. Naturbeskrifning. En underverld i Nordamerika. Missouri uppstår något söder om 46:te parallelen ur tre kälifloder, den vestra Jefferson, den södra Madisen och den sydöstra Gallotin. Högt uppe vid en biflod till den sistnämnda, under 454, n. br. och 111 v. 1, ligger fästet Ellis såsom yttersta post vid norra kanten af en stor, ännu nästan alldeles okänd region, som sträcker sig från territoriet Montana till Wyoming och innesluter Yellowstones öfre lopp och dess källsjö. För att undersöka denna Missouris stora biflod åtminstone till en del af dess öfre lopp, lemnade den 22 Aug. 1870 en expedition under surveyor general Washbburne fås stet Eilis och fann en öfverraskande rikedom på intressanta naturföreteelser, så att Washburnes berättelse låter nästan som en saga. Ur denna berättelse meddela vi här ett utdrag efter Illustrated Nondon News. Genom Bozeman-passet tog expeditionen vägen till Troil Creek, hvarifrån en utsigt till bergen bortom Yellowstone öppnade sig. Snart uppnådde de derefter mynningen af Gardinerfloden, som faller ut i Yellowstone rakt under den sg. k. stora Cafion. Här slogo de resande upp sitt läger midt i ett praktfullt sceneri. De funno vildbråd och foreller i mängd, varma källor af fem eller sex olika slag, bland dem svafveloch jernhaltiga, samt basaltpelare af ofantlig storlek. Men ännu skönare och imposantare funno de Gardinerfloden strax ofvanför dess utflöde i Yellowstone, der ban gtrömmar fram mellan en rad af skarpa bergspetsar, hvilka likna en stolt slottsruin, afstympade och sönderbrutna genom tidens inverkan, men ännu upprätta och trotsiga. Mellan två af dessa bergtorn gör floden plötsligen ett verkligt språng ut i luften, ett språng på 110 uppmätta fot. för att derefter stilla flyta in i Yeliowstone. Detta vattenfali, som erhöll namnet Tower Fail (Tornfallet), måste till form, färg och omgifning vara ett af de herrligaste naturskådespel på den amerikanska kontinenten. Bortom detta upprulade sig för de resande på en framskjutande punkt en vacker panorama af stort omfång. Långt i fjerran sågo de Yellowstone-sjön, de taggiga topparne af Windrtiver-, Big Hornoch Lower Yellowstorebergskedjan, och ännu längre bort kunde man igenkänna spetsarne af Tetons. Snart kommo de resande till kokande jättekällor, hvilka utstötte massor af ånga och hvilkas bräddar voro inkrusterade med svafvel. De fingo namnet Hell-BrothSprings (Helvetesdryckskällor), och en tätt invid dem befintlig afgrund, der en bergström i fordna tider banat sig väg genom en lavaklippa, fick helt naturligt namnet Devils Den (Djefvulshålan). Längre fram faon man ännu flere pittoreska vattenfall, några af mer än 100 fots höjd och af skön smaragdgrön fårg. Men skön, är knappt det rätta ordet för Yellowstones nedre fell (Lower Falls). Dessa äro mer än dubbelt så höga som Niagara, ty vattnet etörtar 350 fot oed öfver en lodrät vägg, och den brokiga blandningen af grönt vatten och hvitt skum med regnbågens färger deröfver är öfver all beskrifning praktfull. Icke långt derifrån träffar man på någonting ännu förundransvärdare. En Cafiop eller afgrund, 1000 fot djup vid de nedre fallen, blir längre bort nästan dubbelt så djup, och öfver fensamma hotar, snedt uppskjutande, en 200 fot bög klippa, på hvars spets en örn byggt sitt bo. Bakom denna klippa ilar en liten bäck förbi och hoppar ned i afgrunden, der den upplöser sig i imma, långt innan den når bottnen. Det skulle taga mycket utrymme att beskrifva de många andra märkvärdiga tingen i Yellowstones bäcken. Der finnes slocknade vulkaner och kullar af golidt svafvel; der finns en stor svsfvelkälla, 20 fot lång och 12 fot bred, fylld med kokande vatten, hvilket genom uppbrusandet ständigt slungas högt upp i luften; ett ställe är der betäckt med källor af alla färger, gula, gröna, blå blekröda; der är en annan källa af alunvatten, der alun förekommer ike blott i lösning, utan äfven kristalliseradt; och der finnas rastlösa sprutande heta käilor af äfja och vatten, hvilka mäste öfverträffa Islands Geyser ikraft och storlek. En af dem kastar äfja 300 fot högt, en annan sprutar endast med afbrott, blir fullkomligt stilla och slungar derpå åter en qvantitet kokande smuts högt upp i luften.