Aftonbladet – 2 augusti 1871, sida 3

Gustafsbergs barnhus. Till Redaktionen af Aftonbladet! Utur Göteborgs Handelstidning har Aftonbladet den 11 Juli infört en artikel rörande denna förträffliga, af handlanden Knape i Uddevalla stiftade, uppfostringsinrättning, hvilken missleder läsaren och gifver barnhuset karakter af ungefärligen hvad Prins Carls inrättning i Stockholm är; derföre torde det tillåtas en, som noga känner stiftelzen, att göra några anmärkningar vid artikelns innehåll. Det lofordanåde förf. gifver öfver anstaltens närvarande tillstånd är särdeles glädjande; men syftet med artikeln, som det tyckes, att vilja göra stiftelsen till en handtverksskola, bör ej oanmärkt förbises, helst hans påstående, att Knapes mening varit sådan, ej eger någon grund. Gustaf III har fastställt tvenne af Knape upprättade testamentariska dispositioner till förmån för ifrågavarande inrättning. Det första, af den 14 Mars 1774, och det senare, som utgör tlllägg och ändringar af det förra, af den 18 Febr. 1782, och utgöra reglemente. Underligt nog citerar förf. ur det äldre dokumentet, hvad som i det nyare fått helt annan lydelse. Så t. ex. anföres (om barnen som skulle erhålla sitt) tarfliga uppehälle, undervisning och lärdom i deras kristendomsstycken, skrifvande och räknaunde samt sådane vetenskaper, som för dem egentligen kunna pröfvas tjenliga, intilldess de fyllt — högst 16 år, och de kunna uti tjenst hos husbonde (i originalet står handlande) eller hos någon handtverkare antagas, eller ock till någon annan näring till sjös eller lands, efter hvars och ens ämne och böjelse befordras. I det nyare reglementet, som naturligtvis är det gällande och synbarligen ej kan åsyfta hufvudsakligen den tidens handtverkslärlingar, står tydiigen att läsa (barnen): utan åtskilnad njutas lika omvårdnad och undervisning, väl lära att ionanoch utantill läsa och tala modersmålet, grundligen förstå kristendomen samt med ålderns tilltagande vidare att skrifva, räkna, rita, läsa och explicera latin, undervisas i geometrien, trigonometrien samt läga något främmande språk, sågom tyska, franska eller engelska — äfvensom de jemväl böra öfvas att efter noter sjupga, och den dertill är fallen, likaledes får lära att spela eller blåsa något instrument, helst musiken är af den art, att den likasom menniskosinnet ock afhåller en ungdom från otjenliga lekar, enär åtrån stannar vid något förnöjande, ;ssom tillika sysselsätter och skärper tankekraften — — — börande barnet härförutanr om sommaren tillhållas att vid sina lediga stunder på eftermiddagarne öfva sig med allabanda tjenliga kroppsrörelser eller vänja sig vid någon slöjd, på det barnen dels ständigt må hafva något nyttigt för händer och dels genom arbetsamhet få härdade lemmar! dock må för allt iakttagas, att med detta ingen tid försummas till lärdom i det som bör vara barnens hufvudyrke och kan bereda dem framdeles till gagneliga och dygdiga medlemmar i samhället. Sedan förf. smekt vederbörande med sitt intyg, att barnbuset kan uppfylla den höga uppgiften att vara mönstret för en god uppfostringsanstalt, är ägget moget och framkommer i följande fortsättning: Dit hör, enligt min uppfattning, oundvikligen att gossarne sysselsättas med kraftigt kroppsarbete och att de få inhbemta den första öfningen och fårdigheten i handaslöjder, hvaraf testator sjelf nämnt de vigtigaste, nemligen: skomakeri, skrädderi, snickeri och smedsarbete. Föratt visa huru förvändt förf. begagnat testators uppnämnande af nämnde handtverksyrken, är nödigt att anföra 11:te punkten i 1782 ärs reglemente, som innehåller en anbållan hos K. M:t om några privilegier för inrättningens handtverkare, så lydande: Som nödvändigheten för barnhuset fordrar, att antaga och på dess ägor hafva åtskilliga handtverkare, såsom skomakare, skräddare, snickare och smed , med flere arbetare, hvilka äfven kunna ära barnen handtverk, om de dertill blifva fallne, 34 anhälles i underdånighet, det desse må erhålla frihet, då de äro ledige från arbete för barnhuset, att till deras utkomst äfven betjena omkringliggande, som dem derom anmoda, med arbete, och att — — förskonas tör värfning och utskrifning Man:torde med fog få fråga, om det är kraftigt kroppsarbete att sitta på ett skräddarbord eller vid en skomakardisk, hvilka sysselsättningar förf. uppräknar bland de vigtigaste. Den anmärkningen gör sig sjelf, att om stiftaren Knape haft handtverkeri-inläring för gossarne till hufvudsyfte, så hade han otvifvelaktigt, under de många år han jelf förde styret vid inrättniogen, inrättat verk: städer.