Aftonbladet – 2 augusti 1871, sida 3

derlek, som var rådande under vårtiden och föt dröjde detta sädesslags tidigare utveckling, är lik väl utsigten i afseende på skörden, sedan förra be rättelsen afgafs, mera lofvande; och torde nu kunn: förväntas, att afkomsten kormer att närma sig me delmåttan, med fullt medelmåttig halmtiligång Som dock säden, i följd af ostadig väderlek, ojemn mognar, blir inbergniogen fördröjd; Kornet, Bom nu gått i ax, har genom nederbört i förening med sommarvärme uppnått synnerlig frodighet, hvarföre anledning förefinnes, att för vänta skörd öfver medelmåttan, med god halm tillgång; Hafren låter förvänta lika gynsamt resultat; Biandsäd och vicker, hvilkas blomning pågår, äro jemvål särdeles lofvande, och således anled niog till förhoppning af fulit medelmåttig skörd och sannolikt derutöfver med god halmtillgång; Arterna äro utblommade och lofva i allmänhet skörd öfver medelmåttan, med god halmtiligång oc Potatesen samt öfriga rotfrukter visa sig också ganska lofvande; och har den förra, oaktadt dess sent inträffade sättniog, börjat gifva skörd. Inbergning af årets foderväxter har börjat, men hittills under ostadig väderlek. Genom den rikliga nederbörden under den senaste tiden synas klöfveroch timotejvallar hafva uppnått frodigbet och antagas gifva tilifredsställande skörd, troligen fullt medelmåttig, hvaremot från de naturliga ängarne afkomsten icke torde blifva ens medelmåttig. Likvisst bör kunva beräknas att, med den goda tillgång på vårsädeshalm, som i år är att förvänta, fodertillgången blir tillräcklig för de kreatur, gom under vintern vanligen framfödas. Upsala län: Af de från länets skilda delar ingångna rapporter, angående årsväxtens nuvarande beskaffenhet, framgår, att densamma företer ett i allmänhet lofvande utseende. Höstsädet, som med ett af sistlidne års skörd vunnet godt utsäde såddes under gynnsamma förhållanden, led någotaf torka under första hälften af hösten, men upphjelptes genom det i slutet af Oktober fallca regn och skyddades af den jemna och stränga vintern intilldess med Mars månad en blid vår inträdde. Den från slutet af Mars under de tvenne nästföljande månaderna rådande kalla och blåsiga väderleken hämmade välväxtligheten och skadade å lösare jord brodden, men sedan vid midsommaren nederbörd och värme intrådt och derefter alitjemt omvexlat, bar höstsädets växt kraftigt och jemnt utvecklat sig. Vårsådden försenades af den ogynnsamma väderleken under April och Maj månader och hade ännu vid midsommartiden endast obetydligt skjutit fart, men derefter hafva, lika med höstsädet, äfven varsädena och gräsväxtea vunnit styrka af regn och sol. Bsträffande de särskilda sädes-, rotoch foderväxterna icom länet, torde de förhandenvarande örhållandena berättiga till följande omdömen: Hvetet, med kort strå och på högländ mark åkertunnt, synes fritt från mask och har en kraftig grönska samt lofvar god skörd; Rågen bar väl, til följd af ofvan anmärkta ogynnsamma väderleksförhållanden, på lös och svag jord samt å nyodlingar delvis utgått och förtunnats, men är i allmänhet och på hårdare jord vacker samt bör, då blomningen, ehuru sen och till en del afbruten af regn, synes lyckligen försiggått, lemna medelgod afkastning; Korn, b:andgäd och hafre visa isynnerhet i de me!lersta och sädra delarne af länet samt på lägre och lösare jord ett frodigt utseende, och hatva jemväl i öfrigt af denna månads regn och värme kraftigt utvecklats, hvadan man at dessa säden, under förutsättning af ett godt bergningsväder, Bynes kunna påräkna fullt medelmåttig skörd. Arter, böror och vicker, som ojemnt uppkommit alltefter tiden för sidden och den must jorden då egt, hafva lidit något af mask, men synas komma att lemna medelmåttig ärirg. ; Potates och andra rotfrukter, ehuru föga hunna I växtlighet, synas lofvande. Lin humle och hampa äro vackra, hvaremot rädgårdsfrukten lärer hafva tagit skada af köld och mask. Gräsväxten å såväl naturliga som odlade ängar är, om ock betydligt betordrad af den ymniga nederbörden, dock under medelmättan, men fodertillgången synes, om den för gräsväxten gynnsamma väderleken fortfar, kunna till medelmåttig fyllas af en andra skörd ä årets klöfvervallar. Gefteborgs län: Våderleken under sistlidet års höst var temlisen gynnsam för höstsädet. I början af Novemer föll snö, och fortfor dermed tidtals under häfiga blåsväder tills mot medlet af månaden, då. väderleken öfvergick till ömsom tö och ömsom indrig kyla till månadens slut, hvarefter kölden illtog. Från slutet af Januari månad växte köllen till en sällsynt styrka och fortfor ihållande: ådan till början af Mars, då tö inträdde, som in-! an medlet af månaden bortsmälte all snö på lätterna, hvarefter åter kyla ioträdde och under : orka fortfor till under senare hälften af Maj, då rärme åter inträdde och sådden kunde börjas samt vfslutas till medlet af Juni månad. Under hela lenna månad var väderieken mycket torr med alla nätter, derunder till och med frost inträffat, lock utan att förorsaka nägon skada. Grödan om lidit af den ihållande torkan, har dock geiom nederbörd i denna månad fåvt ett bättre ut;eende och visar sig som följer: Hvete, obetydligt odladt, medelmåttigt. Rågen, ör det mesta axgängen, på en del ställen tuon ch ojemn och till och med felslagen, så att åkern nåst med vårsäde besås, men i allmänhet vackert ch lofvande. Kornet, iävets hufvudsäde, jernt ch vackert, men litet försigkomwet, har på svag ord börjat blekna. Blandsäd och hafra af enaanda utseende som kornet. Arter och vicker licaledes, dock hafva ärterva, såsom mera tåiiga för orkan, bättre utseende än säden. Lin och hampa, ned å en del ställen vacker och å en del ojemn ippgång, litet försigkomna. Potatesen, nyligen ippkommen Kål, kälrötter och rofvor hafva efer regnet antagit ett mera hoppgifvande utseende. sräsväxten i allmänhet tunn och kort. FARSTTTISBERDEL IA AIR