Aftonbladet – 2 augusti 1871, sida 3

Article Image
— Svea gardes musikkår i London har under direktör Rosbecks ledsoing gjort ycka hos den eogelska allmänheten och Times ognar densamma i en särskild artikel några 3mickrande ord. Bland de musikaliska ex2kutiozer, som stå i samband med den isteraationella utställningen i South Kensington, utöfva prestationerna af några musikkårer, som spela i Royal Horticutural Societys trädsård, icke minsta dragoingskraften, yttrar den stora Citytidaingen och nämner derefter särskildt Svea gardes mosikkår. för hvars afskedskonsert torsdagen den 27 Juli hon närnare redogör. Instrumenterna äro alla goda, och majoriteten af de exeqverande äro i besittning af mer än vanlig skicklighet — heter det vidare. Deras samspel utmärker sig för jeranhet, uttryck och precision, och deras piano och forte såväl som alla mindre oyanceringar utföras väl och säkert under ledning af hr Rosbeck, som tyckes besitta alla en god anförares egenskaper och till på köpet en skicklig kompositör. Torsdagens program var följande: Hyllningsmarsch -.. . G. Rosbeck. Ouverture till Ed oe ... Aubert. Potpurri på svenska melodier Berens. Björneborgsmarsch ...... ssesversessesssr Se Ouverture till La Chasse du Jeung Henri sossssossseaerseensnsnsnnnn onnnn0n MhUlL Potpurri ur Friskytten (arrangeradt af G. Rosbeck).......ssssssesses ss0n000a Weher. Melodier (arrangerade af Söderman) Bellman. Marsch Farewell to London......... G. Rosbeck. Hyllningsmarschen är ett vackert prof på direktör Rosbecks förmöga som kompositör för blåsinstrumenter. Icke minst rekomraenderande för engelska öron var, att marschen slutar med samma meiodi som vår egen nationalbymn. Om arrangementet af Aubers vackra och spirituelta ouverture till Edemw är af direktör Rosbeck, länder det hoaom till stor heder. Den är så väl instrumenterad, att man lätt skulle kunna tro den vara skrifven enkom för militärmusik af kompositören sjelf. Den spelades beuudransvärdt väl. Potpurriet öfser svenska melodier var af intresse, af skäl, som oj behöfva förklaras. Det upptog tillsammans omzring 12 melodier, af hvilka de flesta voro verkligt sköna, och gjorde ett så mycket större intryck till följd af det skickliga sätt, hvarpå ar rangören låtit de olika melodierna fälja på och kontrastera med hvarandra. Först kommer en liflig melodi, derpå en klagande och så vidare, ända till slutet. De svenska melodierna i moll iro synnerligen friska och vackra, och ett af de mest talande exemplen härpå i torsdagens pro: zsram var Neckens polska, geom fröken Nilsson sjunger så utmärkt i sista akten af -Hamlet, der Ambroise Thomas på ett så effektfulit sätt har Pga denna melodi. Det förtjenar anmärkas, att denna visa ursprungligen var en rask däns

2 augusti 1871, sida 3

Thumbnail