il En promenad öfver utställningsfältet. (Efter Göteborgs Handelstidning.) Biott en spatsertur, ett flåneriei åag, hvar under vi uppfånga några allmänna drag me all den flygtighst, hva på flanören har pri vilegium. Vi inträda genom den med Sveriges vapa smyckade ingångea och känna oss icke Jite .löfverraskade af den anblick vår gamia exer I cished, Göteborgs marsfält, nu erbjuder. Våra frånvarande Stockholmsvänner kunn: få en ungefärlig föreställniog om dess stor lek, då vi jemföra den med Carl XIII:s oct I Carl XII:s torg i förening, från Harongatar till Saltsjön, med något större bredd-dimensioner. s I Hela denna anseniiga slätt — ödstg til anblicken, när icke kongl. Göta artilleriregeI mentes batterier gjorde sina enabba evolutioner i damm och krutrök eller starpskyttarne utbredde sina jägarekedjor — hela denna slätt är nu kringgärdad och liknar ett ofantligt torg med bygguader längs dess sidor och byggnader i dess midt. Genast vid inträdet mötes blicken af en gafvel utaf egendomiig form. Det är huset, hvari fiske-produkter och fiskredskap äro utställda. Huset håller hvad gafveln lofvade — det är egendomligt ailt igenom till konstruktion och utssende — egendomligt öfver ellt annorstädes, men icke här, ty hverthän vi gå och på hvilket slogs byggnad blicken stannar, på skjulea för de utsiällda djuren och maskinerna eller på det romantiska jagthuset, den pittoreska korsbyggnaden för åkerbruks-, skogsoch trädgerdsalster, möter oss samma princip, utpreglad i alla former. Flanören är icke hemma i byggnadskonsten, — har endast läst Kugler och Läbke och genorhbläddrat åtskilliga atlaser öfver fordna och nyare tiders arkitektur — ren vågar han bygga ett omdöme på denna ytliga grund, sä ha vi här något splitter nytt framför oss, en ny stil och ingenting mindre, tillämplig på såväl de anspråkslösaste ekonomibyggoader som på de ståtligaste boningshus, och denna Gegerfeliska triengelstil med dess pyloniskt sluttande väggar, dess framskjutande tak, hvars livier brytas mot gaflarnes kraftiga profiler, förenar karakteren af trotsig styrka med den af elegans och behag. I byggaaden närmast bär till höger håller Gerhard von Yhlen hus, ordnande och grupferands de redskap, hvaraed menniskan uppdrager sina skördar ur hafvet. Skola vi gå in och se hans verk? En flygtig blick öfver salen är nog för ett öfvertyga oss om det märkliga fektum, att man kan dekorera en salong ej blott med speglar och siden, utan ock med nät, garn och vadar,. Ställ dig vid ena gafveln och: betrakta perspektiven, som han åstadkommit, ärgskiftningarne han tillvägabragt genom en väl beräknad gruppering af dessa svarta laxgarn, dessa grå torskgern och strömmingsskötar, dessa bruna och ljusa sillvadar och makrillnät. Taket i hela dess längd orneras af en ofantlig sillvad, som säges vara 180 famnar lång. Denna jätte bland fiskredskaper eges aft ett sillvadlag, i Styrsö-Tånge, den der byn af rödmålade trefliga fiskarestugor, som enhvar af oss sett på våra utflygter till Kävsö och Vargö. Garnmassorna, som i väldiga festoner hänga i midten af selen, bryta sig vackert mot de rödklädde ställen. Bord och etagårer digoa under pyramiler af mångfärgade lådor, inneslutande delikatess-anjovis och marinerad Jax. Och der Nn apnan pyramid, som hr v. Yblen upprest i af Rosenlunds spioneri-aktie bolags alster;: vasen består af regel och det öfriga af garnuntar. Den är icke så stor som Öheops pyamid, men komsner att göra mer gagn, det ; ir temligen säkert. I dekorationerna ingå de rettio af nämnda bolag skänkta makrillgarn, varmed regattans segervinnare bland våra kärgårdsboar skola belönas. S Vi lemna vår nitiske fiskeriintendent och ! andra förbi restaurationstält och paviljonger, ! ler sodafontäner skola spela till svalka för örstande gäster. Vi fortsätta vär väg förbi len rikhaltiga utställning af redskap och makiner, som hr Rapp gitvit tak öfver hufvujet och om hvilkas snillrikhet och nytta flaören har höga, men, erkänne jeg det, något unkla föreställnirgsr. Det blir fackmännens ak att beskrifva dem. Och så nalkas vi en södra delen och bakgrunden af fältet, om i en vidsträckt kurva omfattar byggnaerna för hornboskap, bäster, får, svin och jäderfä. De äro ännu icke upptagaa af de äster, som om nråndag skola låta beundra ig. utan att de känna ringaste stolthet öfver skådarnes hyllning. Biicken kan således teslutande fästa sig vid de der af hrr Kräer och Däbn uppförda ställen, sam skola ålla sina kolossäla paraplyer öfver de benårades hufvuden. Flanören står nu framför utställningsbyggaden för åkerbruks-, ekogsoch trädgårdsIster. Ännu en blick på dess pittoreska forer och derefter ett kort besök i dess inre, a, ett kort besök, några moöfverskädande sonkast,, det var meningen, men, väl inomne, äro vi fångar, som blott med motvilja erviona friheten, ty hrr Löwegren och Bratterg fängsla hvarje inträdande med Ceros och loras tilidragande bojor. Den vackra korsfggaaden är från taket till golfvet dekoreid med grönt — med träd och blommor, och de ramar, som grönskan bildar, hänga träd ;rdsmästarens vapen och spolia ogima från ö kermannens slagfält, Härblandår nordens nt an sia dunkla grönska med Italiens, Afri-5! s, Kinas och Australiens palmer, med araurier från Nya Holland och Chili, och und r palmerna framträder jätteormbunken från I ! ya Syd-Wzles och visar oss en songångare in en förfluten veridsperiods flora. Här vreger sig en blomsterbädd af pelargonier,) x prunka coleer med röda sammetsartade h begonier med silfverfläckiga blad. Här xer sockerröret frodigt som på Vestindiens r. Här vill Öfverås med sina drufvor, mme damourer och sin ananas komma oss t tro, att det är beläget icke i Göteborgs Fr ckraste omnejd, utan i ett sydligare paradis, ba 0 die Citronen blikn, dunkeln Laub die Goldorangen glihn bn RA rr bege en GD 09 Nk kn a DÖ a DD fr ni Skyndom ut, eller vi stanna här för alle nm I. Styrom kosan först till jagthuset, der dr Malm nu som bäst ordnar den ridderliga stens vapen och byten. Här blir mycket, ögat att njuta, mycket för den närmare. traktelsen att undersäka. 190C