Aftonbladet – 28 juli 1871, sida 3

verkligen inlåtit sig i något, snarlikt konversation med Alics, ehuru hon hvarken var dansös, aktris eller utländska. AÅAfven den kalle, förståndige Warden erfor en känsla a! obehag, som en med förstånd mindre rikt begåvad person skulle kallat svartsjuka, då ban säg sin utkorsde så observerad. Den ryktbara prima donna, hvilken Angeliqae icke förmått störta från hennes tron, sjöng. Miss Raymond lyssnade med förtjusning på sången, medan den unga lorden, en blex och spenslig herre med rägot utländskt i sitt yttre, likgiltigt tittade upp i taket. Är det inte gadomiigt?, utbrast miss R:ymond med obycklad entusiasn och utan afsigter på den så kallade konnässören. scHm, svarade han och flyttade blicken för en sekund från taket. Åh, ja — tres bien Men ni skulle hört — hvad hette hon nu? — sjunga i Venedig. Har ni varit i Venedig? Nej, aldrig. Det måste vars on högstintressant stad. Den iatressantaste o:t i verideo. Då jag sista gånger var der, fanns en flicks som utförde pas de Boröas bättra än sjeiisa Puciei; ja, på min ära gjorde hon inte det! och hvad den sångerskan — hvad hetio hon pu? — beträffar, så önskar jag ni hade bört henne sjunga. Den engelska nationen är så renorce på omdöme; — afskyr ni ej England, miss Rsymond? Det skuile vara otacksamt af mig. Hvarför? Emedsn ni är född här i fandet? Jag skulle vilja påstå att det är Eogland som bör känna sig tacksamt mot er Jag kan, vid Japiter, inte alls känna mig England förbunden. Skall en man nödvändigt ha tycke för dimmor, emedan han råka att vara född i November? Det är då så mycket vänligare af er, ait emellanåt komma och helsa på 0ss; — ni