Ena sammangaddning i stort i ordningens intresse saknade således alla utsigter till framgåvg. En sådan försöktes ändock, erhöll betyd!igt omfåvg, förskaffade sig medbjelpare i insurrektionens led och bland dess chefer och förstod, ehuru misstänkt och engifven för befolkningen af kommuner, som påstod sig bålla malla trådarne till denna dunkla intrig, undacdraga sig alla speningar. En uvg löjtnant vid flottan, Domalain, hvilken deltagit i försvaret at Paris såsom öfverste i en bretagnisk legion, tog initiativet dertilll Han bistods kraftigt af en öfverstelöjtnant vid det fordna nationalgardet, Charpentier. Det ver ej fråga om att att resa sig, utan om att kraftigt nuderstödja trupperna, då de kommo in i Paris. Fiera tusen menniskor hade vunnits för detta befrielseverk, och de kunde räkna på, et: de besutsammaste af de hederlige män, som stannat qvar i Paris, icke skulle tveka att sälla gig till dem i det afgöreande ögonblicket. Regeringen hade blifvit underrättad härom, ett igenkännivgstecken var öfverenskommet och en proklamation i ordning. Alt gick om intet till följd af armens för benne sjelf oväntade inryckning den 21 Msj. Eudast några isolerade rörelser kunde företagas, hvilka voro dubbelt farligs; ty utan order, utan fö:eningslössn, hade man allt att frukta af soidatercas misstroende lika mycket som af de federerades rageri. Da modige män, som med sisa If fingo plikta för sin djerfva handling, bstaljonscheferns Durouchoux och Poulirac samt kaptenea Verdier, göra det trogaa nation2elgsriet desto större ära. Dylika drag af hjeltemod ha varit sällsynta till följd af omständigheterna; men de hederlige männen i Paris hade tillfälle att på många andra sätt visa prof på mod och hängifrenhet under kommunens regering och fall. Att vägra tjena en usurperande mokt är blott ett negativt mod, som pligten bjuder. Man må ej beundra cet hos de högre klasserna, hvilka ej saknade utvägar att fly eller gönma sig undan, och hvilka dessutom icke voro utsatta för stränga efterspaningar. De federerade voro föga måna om att med våld ställa män af medelklassen i sina led; de voro obeveklige endast i afseende på motsträfviga arbetare. Motståndet mot derag t efallningar och fastheten vid deras hotelser äro izvnnerhet förtjenstinlla hos personer, hvilkas affall skulle ha kunnat ursäktas icke blott genom tvånget, utan äfven genom okunrigheted och exemplet. Det var många, som, för att undslippa en förhetlig tjenstgöring, icke därogo i betänkande att lemna sina vindsram, sin familj och sitt arbete. För fattiga för att lemna Paris, tozo da sin tillflykt till andra qvarter, köllo sig gömda der och gingo endast ut då och då om aftnarne för att med fara för sitt lif homta pyit mod hos sine: kära avhöriga, från hvilka de skit sig tf pligt. Huru många blelvo ej ertappade och underkastade sig fängelse, ja mer än eo gång döden ögonblickligen utan dom och ransskning, hellre än de gåfvo med sig! Isynnerhet under de sista striderna mångdubilades antalet af arresteringar och sumrmariska arkebaseringar af dem, zom vägrade göra tjenst på barrikaderna, Man gjorde då ej rågon åtskiload mellan arbetare och män af rmedelklassen, mellan ynglipgar och mogne män; man tog hkvemheist, som vågade sig ut på gatorna; man genomletade till och smed husen. I denna Get medborgerli; dödskamp kränktes hemfr för att uppsöka dem, som höllo sig undan. En inqvisitorisk uppsigt utöfvades öfver husen för att tillse att de podiyckiiga befailniogarae åtlyddes; väpnade män inträ på minsta förevändning, läto öppna allt sig utan större aktoin: för egendom än för perso I mårga hus inträngde man för att skjuta från iönste.n på trapperna; i mer än ett för att anlägga mordbrand. FEttstort antal våningar, hvilkas innehafvare hade flytt. värdades endast af portvakter och ijanstfolk; om handlingar af svagbet, stundom af förräderi föreföllo bland menniskor utan uppfostran, som omhbetrotis ett så froktansvärdt opsvar, visade deremot många prof på en sällsynt bängifvenhst, och om plundri ej voro ännu betydligare, har man förnämigast deras själsnärvaro och energi att tacka derför. De lägre klasserna försågo såsom ailtid insurrektioren med den starkaste kontipgenten; det är ej mer än simpel rättvisa att påminna om de stora efterdömen, de gifvit. krigeis yttersta en icke endast a