Såsom vi i går omnämnande har öfverhuset beslutit, att andra läsningen af armebillen kommer att försiggå nästa måndag, ett baslut så mycket märkvärdigare som ofter utgången af voteringen den 17—18 dsnues och regeringeus till följd deraf utfärdade förordning den enda punkt, som återstod af krigsministern Cardwoelis förslag, nemligen om upphäfvandet af säljbara officersfullmakter, var helt och hållet afgjord. Times för i lördags lemnar nedanstående upplysningar om orsakerna till husets beslat i detta hänseende. Ladarue af oppositionen i öfverhuset hafva beslutit sig för ett förfaringssätt, som är både värdigt och patriotiskt. Billen om armeorganisationen kommer att för andra gången läsas nästkommande måndag, men förslaget derom skall beledsagas af ett tillägg (rider,), hvari förklaras, att hasat, oaktadt det gifver sitt samtycke till billen, dock strängt ogiliar regeringens åtgärd att tillråda drottningen att afgöra den väsentliga delen af frågan genom utöfvando af sitt prerogativ. Då det icke kan antagas, att de ministrar som hafva säte i öfverhuset, skola sluta sig till ett förslag, som ogillar deras egna åtgärder, kommer säkert en afgjord opposition att uppresa sig mot detta tiliägg, hvartill gaonolikt äfven sluter sig en diskussion om dess konstitutionelia berättizånde; men majoriteten af lorderna kommer att fordra tilläggets antagande, och man kan icke neka, att hon har gruadade skäl att genomdrifvs d-tta vilkor. Majoriteten kommer att låta billen passera, derför att hon önskar att officerarna vid armen skola erhålla en parlamentarisk garanti för de summor da utlagt och ea parlamentarisk skadeersättning för alla förluster, som härröra deraf, att da betalt sina Fullmakter utöfver den lagligt fastställda taxan; men på samma gång som lorderna för officerarnes skull åsidosätta sina personliga känslor, införa de i protokollet en protest, mot det våld, som blifvit utöfradt mot parlamentet., Timesberömmer detta förfaringssätt, enär öfverhusst måste ha känt sig starkt frestadt, att förhålla sig halt lugnt och låta regeringen sjelf ge till, hara hon skalle reda sig ur den ställning, i hvilken hon genom sitt eget förvållanda hade kommit. Under tiden kunde man ha verkat för en fredligare stämning, mener Times. Hertigen af Richmond, hvilken var den som väckte förslag om, att säljbara officersfullmakter icke skulle afskaffas, har också framställt det ofvannämnda tillägget, mot hvilket dock genast gjordes den invändningen att det icke lät förena sig med billens läsning. Denna invändning är dock alldsles obefogad, menar Times. Det kan icke vara något tvirvel underkastadt, säger citybladet, att icke öfverhoset genom tvenne voteringar kan antaga billen och protesten, och det kan således icke heller vara något hinder för att icke huset kan avtaga dem genom en omröstning. Vilkoret för att öfverhuset efteråt sanktionerar hvad regeringen på egen hand gjort, är således att ett uttryckligt tadelvotum tillägzes, och ministören kommer häriganom i den pgendomliga ställningen, att hoa endast kan vinna seger, derigsnom att hon samtidigt lider stt nederlag. Hennsas anhängare skola befinns sig i stor villrädighet, huru de skola rösta. Att on förändring iröstförhållandet till fördel ör regeringen skall egs rum, är icke troligt, när öfverhaset tydligen måste ha upprättelse. Snarare måste man antaga, att åtskilliga lorler, som hyste betänklighet emot att låta urmelagen falla, nu ekola sluta sig till hevtisen af Richmond. För Gladstones uppträlande i underhuset och Disraglis anfa!l mot egeringen hafva vi förut redogjort. Till Kölnieche Zeitung skrifves från Paris len 21 dennes följande om Thiers förhållande i!l orleanisterne och republikanerne: De egentlige orleanisternas fiendtlighet not statschefen framträder alltmera i dagen,