synas, ännu ingenting om Spetsbergens upptäckande och besittningstagande genom nowgoroderne; ty eljest skulle han väl vid detta tillfälle ha nämnt det. — Ar 1619 företogs en delning af kusten mellan dem, som besökte ön, och till följd deraf togs den i besittning af engelsmännen, holiärdarne, danskarne, hambuargarne, biscaysrna, fransmännen och spaniorerne; ryssarne nämnas icke en gång härvid. Deremot reklamerade Danmark redan år 1615 arkipelagen såsom Norges kropas tillhörighet. Storartad var i 17:de och 18:de århundradena utom holländarnes trafik förnämligast äfven engelsmännens och hamburgarneg. De ryska fiskarnes och jägarnes ofvannämnda stugor voro bygda i grupper af två eller tre vid de stora fjordarnes utlopp. Den största af dessa husgrupper, bestående af 2 störra och flare mindre Stugor, låg vid inloppet till Storfjorden och tyckes ha varit besökt ända till år 1825. Alla dessa nybyggen voro försvinnsanda obetydliga ijemförelse med de andra nationernas (t.ex. Schmeerenberg) och kunna derföre omöjligen läggas till grund för Rysslands uteslutande besittningsrätt till Spatsbergen. . Slutligen yttrar vidare Moskauer Zeitung: Ånda till den senaste tiden har allmänt entagits såsom ett obestridligt faktum, stt Spetsbergen hör till Ryssland; redan lör länge sedan har detta ingått i läroböckerna: ryssar, fransmän och tystar inhemta det med de första elementerna i geografien redan på skolbänkarne., Hr Björnstjerna anser si kunna vara öfvertygad om, att i fall förfat taren af dessa rader sjelf faktiskt trott p deras innshåll, hvilket icka är sannolikt, sk redan ett endast flygtigt genomögnande ifrågavarande geografiska handböcker ha lärt honom helt annat. DA da nn