Aftonbladet – 26 juli 1871, sida 3

sista försök locka honom tillbaka? Men äfven Mark Warden, kallbjertad som han var, kände Moaria nog, för att erkänna denna misstanke såsom mera otrolig än någon annan. Kanske var det ännu tid att rädda henne. Det går lättare för menniskor att tsla om döden än att verkställa densamma. I alla händelser måste han skaffa sig visshet om hvad hon egentligen menade. Hen stoppade brefvet i fickan, grep sin hatt och bade redan lagt banden på dörrvredet då han hejdsde sig... Om hon redan var död, el!er döende? — hvad då? Hen kunds icke rädda henre då. Och det vore ganska möjligt, itall han ej höll sig tillbaks, att han kunde inblandas i en högst obehaglig affär, utan att sådant alls vore af nöden. Tngen könde till hans relation till Mario och det allrsklokaste vore uten tvifvel att han förhöll sig passiv. Om hon deremot lefde? I detta fall var det tydligt, att brefvet eodast innebar en tom Hotelse och då skulle hen blott kompromettera sig sjelf, ifall han tillät bennes list att lyckas. Hen borde tvärtom lära sig inse att hans beslut var fullt allvar och att hon ingslunda kunde bringa honom äter till sin sida genom ett så simpelt bedrögsri, som hotelse med sjelimord. Ju mera han tänkte på saken, desto vissare kände han sig emellertid att brefvet icke innebar ett tomt bot utan var ett utryck af en känsla som öiverpätt till fast beslut. Hela tonen deri, enke! och utan effektsökeri, övertygade honom derom. Och då skulle det ja vara otacksamt mot hans goda itjerna, — tänkte Wardea — hvilken nu så 1aderligen hade befriat honom från dena boja om tryckte hare lif, om han icke tog ledvingen af sitt öda i egna händer. (Forts.)