Aftonbladet – 24 juli 1871, sida 3

— Skjuttäflingar. Från Londgon skrei den 15 dennes en korrespondent fil H. T. Intressot för sekarpskyttarnes målskjutni 233 i Wimbledon är i ständigt tilltagande, och i år täfla der belgsre och kolonister från Kanada med engelsmännen om några af prisen. Um de engelska skaroskyttarne brista iexercis, så äro do onekligen utinärkta skyttar. En annan målskjatning försiggick under veckan vid Shoeburyoess, bestående uti en täflan mellan de engelska 9och 16-C:iga mynningsladdniogs fältkanonerna och den preussiske 9 E:ge (eller efter preussarnes nomenclatore 4-E:i2e) kammarladdaings-fälttanonen. Uzder första försöket, som gällde skyodsamhet, to preussarne med sin kanon 8 skott pi minater; engelsmännen med sin 9-T:ize H1 skott på samma tid. Det nästa försöket gällde skyndsamhet såväl som noggrsnohet med 25 skott fråa härja kanon. Den ens gelska 9-Tige afsköt alla på 8 minuter 27 sekunder och träffada 13 gåvger på 3,000 fots afstånd. Sax:ospundaren träffade med gina 25 skott 14 gånger på 13!2 minut, och den preussiska kanonen träffade 13 gånger på 10!.4 minut. Den senare, som laddades med knallhattsbomber, träffade afritade trupper ofiare än någon ef desngelska kanonerna medan den engelske sextonpundiogen gjorde en förfärlig förödeise med sina fyllda kulbombar, och den !ske niopundiogen träffade med fem ka -bombskott 517 gånger emot 167 träffar af den preussiske. Denna boskrifning är Nkväl ofalltomlig, och der, gom introsserar sir för saken, bör söka närmare detaljer, isynnerhet med afseende på Ia ningar rna och de olika bombernas beskafAfven gjordes ett försök med en Hvins kanon, som med 85 I kiseiltrot och på 600 fots afstånd sände den rakt igenom 13 tams jornplåt och 12 tums tekume bje!kar.