Aftonbladet – 22 juli 1871, sida 2

JUIUDIaRU UTN HAUCRS BWAVSVURTELLUNS BPR dj oa ande i en massa sjelfständiga, sins emellan Dö edererade kommuner. Ozaktadt den för li-ne erala reformers genomförande föga gynnfy emma situation, som efter upprorets under-j)P6 ryckande inträdt och sedan den första rehi ktionssvindeln något hunnit lägga sig, bör-d: ar decentralisationsfrågan åter komma på lui lagordningen, och alla verkliga frihetsvänner örja inse, att den centraliserade, byråkraiska administrationen icke låter förena sig iv ned ett verkligt republikanskt styrelsesätt,!a å samma gång de i olikhet med kommu-ldq ens män icke vilja att den kommunala fri-!n eten och sjelfstyrelsen skall köpas på be-lm kostnad af staters och nationens enhet, utan fr åta båda vederfaras deras rätt. Grundfe-!h et i Frankrikes bestående municipalförfatting — ursprangligen ett arf från det törsta BP tojsardömet — är att kommunens förste emsetsman, mären, tillika är statsmaktens rea oresentant i och för lagarnes och den allnänna ordvingens upprätthållande, och att t an icke fritt väljes af kommunen. Inom? len nuvarande natiovalförsamlingen yrkades k visserligen redan under det upproret i Paris? pågick, vid den sista municipallagens antagande, att märerna skulle väljas; men Thiers, !n som är en afgjord försvarare at det gamlals byråkratiska systemet, gjorde verkställandeln maktens rätt att utnämna märer i de störrelu städerna till en kabinettstråga, och så komiu man icke längre än till en balfmesyr, nem-jä ligen att inom kommuner med mindre änjo 20 000 invånare märerna skola väljas af delu folkvalda municisalråden, men inom de större; af regeripgeu. Detta om kommanalstyrelsen. lr Ea snoon fråga af samma art är Jen cmjs on förändring af departementens administra-r tion i riktningen at större sjeltstyrelsa. Näå-je gra medlammar af nstiovalförsamlingen skulle it vija helt och hållet förändra Frankrikes adlt inivistration och upphäfva departemertsindel-: ningen för att indela landet i ett mindre an-(! tal stor provinser med vidsträckt sjslfsty-: reise. Ett sädart förslag framställdes aj: Randot, en af de dj-rivaste förkämparas för! decantralisationec, men förkastades sisom l: alitför radikalt. Utskottet har framställt ett förslag, som med bibehållande af de nuvarande desartementen och prefekterna likväl betydligt inskränker de sistnämndes makt och utvidgar de folkvalda departemertsrepresentationernas — generalrådens — befogenhet sswt s äller ett af dem valdt departementsutskott vid prefektens sida för att kontroliera banvs makt äfven under den tid gener lrådet icke är tillsammans. Vid na tiocalörsasl ngens sammarträde den 15 d:s fortsattes behaudlivgen af denna fråga. Den fortskrider emellertid endast långssmt, och icke erdsst Toiers utan äfven flere ir flytelse-! rika medlemswar af ministeren tyckas irukta, ! att departementsutsko:ten skulle komma att domineras af de större godsegarne och skaffa å:sse allt för stort inflytande och alla fördelar af decentralisationen. Hittills har Thiers icke yttrat sig i denna fråga, men man anser sannolikt, att han snart skali uppträda till iördel för bibehållandet af prefekternas navarande makt och att han i nödfall skslt göra denna ssk till kabinettsfråga. Vid ett föregåesde sammanträde hade församlingen redan förkastat ett amendement som gick ut på att ifrågaverande departementsutskott blott skulle få en rådgifvan?e röst och i principen antagit sådana utskott. Det skall blifva intressant att se, om Thiers vill motsätta rig dess vija i denna punkt. Vid sammanträdet den 15 fortsattes äfven valfullmakternas granskning och godkändes general Faidherbes och Testelins val i Norddepartementet, det sistnämnda dock törst efter en temligen bullersam diskussion och häft:ga protester från högern. Ea mo-l narkisk och klerikel tidning hade under dej dagar då valstriden pågick beskyllt Testelin för att ha stätt i förbindelse med kommunen och såsom bevis härpå åberopat, att han rest till Pasis för att underhand!a med Deleseluze. Men tidvingen föirteg vislizen, att detta skett med Thiers bifall och biatt för att förmå Delescluze att afstå från deltagandet i vp roret. Den sålunda förtalade Testelin vände sig nu till Thiers sekreterare Barthelemy Saint Hilsire, och denne ansäg sig icke böra vägra hozom sitt intyg angå-l eode det faktiska sammanhanget med denna sak. G ett bref :rån honom ådagalades orättv i att kalla Testelin en anhängare ar mpren, och denne gröjäe aatur-) fars icke at: otfentliggöra ett bret som var så väl egnedt att komma belackerena på skam. Men olyckiigivis hade Batthelemy Ssiot Hilsire i sitt arbetsrum på byrån af föreestse skrifvit brefvet till Testelin på ett papper med dea officiella stämpeln; chefens för den verkställsode maktens kabinetto. Hura obetydiig än denna omständighet i och för sig var, försummade högern icke att taga fasta på densamma under diskussionen angående giltigheten af Testelins val och påstod genast att Barthelemy Saiat Hilaires bref var sn valmanöver och att Testelia var sn offt gisl kandidat, Icke desto mindre förklarades valet giltigt. I motsats till högerns häftiga uppträdande vid detta tillfälls berömmes den moderation venstern visade; den lät alla valen i Seivedopartementet passera utan anmärkning och någon invändning mot bonapartisten Mercans val, ghnru åtskilliga anldningar till snmärkning dervid förekommit. Thiers! mottog sistl. lördag en deputation af venstern, som infann sig för att förfråga sig om orsaken till att arresteringar änon:! företogos och belägringstillständet förlävgdes. Thiers svarade deputationen, att de individer, som nu blefve arresterade, voro sådana som begått svåra förbrytelser; hvad belägringstillståndet angick, så skulle det inom kort bli upphäfdt. Samtalet berörde också den Tfrågad, huruvida uationalförsamlingen skulle taga sitt säte i Paris, men detta ansågs ej kunna ske förrän efter ferierna, d. v. s i Oktober eller November. Hertigen af Chartres, som tjenadei Loirearrc6o under namnet kapten Lefort, har ani hållit hos krigsministera att bli upptagen i I franska armöno i Afrika. General Aureiles de Paleadine har blifvit! utnämnd till chef för 14:de militärdivisionen; il Bordeaux, Ett möte hölls i söndags i Versailles af de nyvalde deputerade: under disknssionone: lopp betonade Msquet, att valen den 2 Jali uttryckte folkets öneken att nationalförsamliogen måtte bli upplöst. Wolowski svarade latt det förhälla sis tvärtom. att de nva va-l