Aftonbladet – 21 juli 1871, sida 2

oskar endast att påfvens personliga oberonde måtte bli garanteradt och att den fria itöfningen af hans andliga makt måtte upp ättbållas, Italienska regeringen, som deswvouerade de italienska tidningarnes särande ungrepy, gaf till svar, stt arbetena i CivitaVecchia egt rum med anledning deraf att de samla, fästningsverken skulle slopas. Regeingen lemnade vidare detaljerade törklarinsar öfver hvad hon gjort och ämnade göra ör att förlika den nya ställningen med den heliga stolens rättigheter och värdighet samt illade att hon skulle taga iöfvervägande och ästa tillbörligt afseende vid hvarje förslag, som franska regeringen i denna fråga komne att framställa. Dessa förklaringar blefvo len 15 dennes genom cavaliere Nigra öfveremnade till hr Thiers. Enligt samma tidnings försäkran hade mötet mellan Nigra och Thiers en karakter af ömsesidig välvilja och sfterlemnade hos dem båda ett godt intryck. Aterbesättandet af erkebiskopestolen i Paris lär ha åstadkommit en spänning mellan regeringen och den romerska kurian. Indeperidance vet härom berätta följande: Thiers hade utsett biskopen af Orleans megr Dupanloup, till Darboys efterträdare. — Furst higi, den påflige nuntien, som kände till detta, förklarade då, att om den republikanska franska regeringen valde till erkebiskop i Paris en af de prelater, som efter konciliets gut ej genast anslutit sig till dekretet rörande påivens ofelbarhet,, så skulle detta j. vel icke bli erkändt i Rom. Man insåg ge-1 n3st 1 i Versailles, att detta Roms språk blott Je biskopen af Orleans, hvilken, säsom t, först långt efter konciliet och då ;eset ljamat hade förklarat sig omogmen. Dupanloup, som stod med Thiers, kände sig mycket sårad hä mv DM AA Ad DD AA 5 S dm An mm af och afsade sig bestämdt geriogen är fast besluten att någon ultramontan till erkeop i Monarkisterna ville, såsom skant, ganomdrifva valet af msgr Freppel, biskop i Angers, till deputerad för Paris, för att få detta sätt så mycket -lättare kanna placera honom på erkeb.skopsstolen. Sedan ou msgr Dapanloup förklarat sig ej vilja hafva platsen, lär regeringen med sitt val ha falit på msgr Guibert, erkebiskop i Tours. I ett bref till: Times från Lyon skildras den derstädes rådande stämningen mot de tysker, som försöka återvända till Frenkrike, eåsom mycket upphetead och fiendtlig. Korrespondenten säger: Kort efter tyskarneg utvissndoe ur Frankrike bildades i Lyon en antipreussisk. liga, som offentliggjorde sitt program i en broschyr med 23 artizlar. Art. 1 uppställer säsom ligans ändamål tyska undersåters utestängande från Frankrike, dock utan användande af våldsamma medel. Ligans medlemmar taga inga tyskar i sin tjenst, taga ej heller tjenster hos någon firma, som använder tyskar, och lemna penningunderstöd åt personer, som, för att undvika att komma i beröring med tyskar, upjsäga sioa tjenster. Li.sn disgonerar öfver ansenliga penningtillgångar och låter 2 gånger i veckan utgifva en tidning med namnet PV AntiPrussien, som gjort till sin uppgift att söka uppspåra alla tyskar i Fraukrike. Afven i Havre fiones en tidning, Pilori Havrais, som sniäler alla dit ankommande tysker och offentli gör namnen på de enskilda personer eller hotellvärdar, som mottaga dem i sins hus. I Paris skall stämningen mot tyskarne ej vara särdeles mycket bättre. — Til Kölv. Ztg berättss stt baron Rothschild i Paris gifvit ett slående bevis på sitt antityska sinoelag genom att :nbefalla sitt tjenstfolk på slottet Ferridres — der konung Wilhelm hade sitt högqvarter från den 19 Sept. till den 6 Okt. 1870 — att skicka tilibska till tyske kejsaren de drickspennivgar (tilis. 2000 tres), som han lät utdeis bland dem när han flyttade högqvarteret till Versailles. Enligt ett bref från Paris till Angsb. Allg. Zeitung lär Gambetta ha betydligt stigit i Thiers aktning efter deras första samtal med hvarandra, i hvilket Gambeita utvecklade sina åsigter om armåorganisationen och böndernas undervisning. Fem generaler, hvilka tillika äro medlemmar af nationalörsamlingen, Chanzy, Jauros, Billot, Noysel och Faidberba samt den bekante anföraren för franctireurs i Elsaes öfverste Keller, hafva efter Gambettas ankomst till Versailles liksom bildat hang generalstab, Isynnerhet fäster man sig mycket vid att Faidherbe slutit sig till honom. Faidherbe bar bosatt sig i Paris; ehuru han alitid gär civilslädd kan ban ej visa sig på gatan utan att besväras af artighetsbetygelser, gom egaas honom af officerare och soldater satat af allmänheten. Första upp lagan af Faidherbes bok om fälttåget i norrs Frankrike, som är dedicerad till Gambeita, såldes ut på två degar; den 12 Jai utkom redan en py upplaga, och en tysk och enengelsk äro under tryckning. Ofvasnämnade fer genereler hafva blifvit enso om en plan tili en republikansk reorganisation af armön,som är tillstyrkt af flere sndra genereler, såsom af den bekante Bisson, och som Gambetta ävnar försvara i nationalförsamlingen. En högtidlig sorgegadstienst firades den 13 dennes i staden Dreux af de meälemmar af den orlesnska konungafamiljen, som vistas i Frankrike. Denna gudstjenst firades till åminnelse af den äldste af Ludvig Filips söner, Ferdinand, kronprins af Fraockrike (fader till grefven af Paris), hvilken den 13 Juli 1842 omkom genom oigckshändelse vid en jagt. Äfven i S:t Ferdinandskapeltet i Paris egde ena sorgehögtid rum af samma anledning. Hortigen af Aumale har från Dreux äter, vändt till Paris. I Franska flottan, som skulle spela en så stor roll under fransk-tygka kriget, svek som bekant alla förväntningar. Hvad Östersjö-eskajdem engick hade man specielt i Danmark :tilltällo att kasta en blick på de sorgliga brister, som vidllådde flottans utrustning och SYRRAN RS SET KAS SANS plat icke