Jag kan dock icka derföre underlåta alt ge er på bjertst härens sak och det af flere skäl. : rata kan intet tvifvel fredilga program isyni jende och aktning, om e biott visa en slivarlig vilja att öppia det, utan äfven kraft att tillbakas bverje opåksladt och obehörigt angrep; jJeg konde hör erinra er om, att jag i mitt gista tal sjelf yttrade, att jag skuls medgifva det ksrärtigadö i tviflst, ifall någon tviflade på, att fredliga konätellktion, som jag skildrat, skullo blifva af någon varaktighet, Jag vill emellertid icke göra det; ty det äl bos mig en fast princip, att vi köra undvika allt, som kan gifva saledning till ett fienåtligt sinrelag mot css, från hvilken sida som halst, Ox jag, hvilket — jag upprepar det ej är fallet, skelle ha anlodning att göra dande iäkttageleer, skulle jag dock 3 g-gad mig deraf till att motivera nödvändigheten af en större krigsbödget. Ja anser det emellertid fullkomligt enligt mö vårt prograib, alt vi jvöd i det ögonblick; då ioga mörka punkter visa sig i börieböted sörja för afbjelpandet af bristerna i vårt härväsen och anskaffa allt hvad som fordras för lande organisation. Först unna förbällsnden bör man akta sig att draga vägra falska slutsatser, som stånd at framkalla missförstånd. Härtill korsimer en omständighet, som i mina ögon är mycket vigtig, och härati skola säkerligen alia församlingens medlemmar vara ense med mig. Om regeringen och representationen så klart och otvetydigt låta Österrikes befolkningar förstå, att vår politik utesutende går ut på fredeas bevarande, så äro vi ekyldiga vår tappra här den Ingpande försäkran, att vi icke derföre förbise delse. Denna upprättelse ha vi så mycket större skäl att giiva dem, eom enligt rija Öfvertygelse tiader den sista tiden i dess äskådningssätt och stämning ett orhålag cat rum, hvarigenom den kommer folket allt närmere. Efter är 1866 blef vår tappra här, ebura detta år äfven å vår sida bar att uppviea lystnde segrar till lands och sjös, utsatt för märga skoniogslösa och stränga omdömen. Se en tiden ha händelser titnat, som n bidragit att mildra dessa omdömen ock framkalla en rättvisare uppfattning. Skulle ders ve kanske, hvilket jag icke vet, men kan å, vid en äldre tidpunkt den tanken vunvit insteg hos ooh varit förhersskande i vär I armöj att rig ör ett bokof för hären, så är detia numera säkerigen itke fallet. Hos hären oc st är den Öfvervägande åsigten vv, att krig voder alls omständigheter är cå olycka, som bör förekommas genom alla medel och till hvad pris som helst, blott äran i ad. Men jag är också öfvertyi irom hären, från den högsta till j nke, hvilken — som jag : utom härens krets, , orrike— Ungero icke ännu en a ett olyckligt krig, icke ännu en föra ett sådant krig. Hären ör kerligen fast besluten att med gladt ga i striden, om riket trots sin fredsitva tvunget till krig, och derdet i sanning både önskvärdt och igt ett visa den, huru mycket vi göra eo på desc prestationer och erkänna on ar dess uppgiit. På grund häraf en barättigad önskan hos oss att förse den med de medel som erfordras, för att den i handälirg e kunna visa sia duglighet och fylla sin uppgift. t , Jet tror också ä en t 103 I en skrifvelse från Versailles af den 11 i till Times heter det: M n får någon H om den stora rikatom som fiankriko genom det faktam, att en ar på en gårg inbetala r hvilket de ha teckrat Regeringen her gllagit mänga r af detta slag, emedan hon redan gärder för att uppfyla sioa förer och icke vill betala diskocto för ar, som hon för ögonblicket icke baI gär hörde ja. at en mycket väl itiad rereon, att eu vexelmäklare, som eg kunders räkning teckpat sig för fyra milioser rente, hade förklarat, ati om regeringo : så ville vore ban fär. dig at under ioppet af få dagar inbetala kopitelet til tra millioner eller med andra ord, så frarat jag räknar ätt, omkring två millioner pund st. Det ser också ut som om handel och vandel tiga stark fart såväl i Paris som i departonsentena. Gsribaldi befinner sig för närvarande på Caprera, der ban är sysselsatt med att ntarbeta en gkildripg at sina åtgöranden som anförare för Vogeser-ermen under 1870 och 1871. Enligt ett meddelande från Berlin till Neue fr. Presseo skall furst Bismarck ha gifvit order, sit de vigtigare städerna i Eisass och Lothriogen så omedelbart som möjligt skola ställas i förbindelse med det tyska jernvägssystemet, för att i detta hänseende göra dem oberoexde af Frankrike. I Micchea firades den 16 dennes, efter Beriins föredöme, ehvra i mindre skals, ett högtidligt segarictig, hvarvid äfven var anordnad en via triumphalis, prydd med eröfrade kenoner. gevärspyramider och annat krigsbyte, Aatrlet intåganda trupper uppgifves oika, från 15.000 till 25000. — I Dresden höllo trupperna sitt segerintåg den 11 dennes. Kort föra inmarschen enkom ett telegram, hvarigenom kejsar Wilhelm vtvämnde Sechsiske kropprinsen Albert till fältnarskalk,