vår anpart i hedern, och då vi hålla till godo med vår äel i vsnären, och till och med öfverdrifra den, om så hbehöfs, för att giva oss förtjensten att icko ba för höga ankar om oss, tyska vi, ett an ot uUinas för hvar och en af oss, Get Örebbar alla, Hara många fucno icke efter våra nilitära olyckor en besyanerlig tillredsstölelse i att utbrista: Jag hiyges öfver att vara franaman! Vi äro ett folk af storskrytere och kujonerls Hara många haicke alltsedan den 18 M aa förtvilan upp vera parisare! I 2 Di dårbur, dor do fridexmme äro viliga eka ohjelpliga lekbollar för galningarnes raseri! Det är nödvändigt att i den historiska saoningecs lika mycket som i patiocaläre namn protestera mot dessa öfver. ramla öfver ärda inför en uppmö opartisk granskning af förbållanuena. Vit nön fred godi omdöme ha, utan att öfverskyla felen och förminska bristerna, gifvit apprättolse åt det franska folket och åt den improviserade styrka, som skulle göra tjenst åzsom armö, för öfvexdsitten I böskylsingarna för siolfklokliöl, ekmt brist på disciplin och mod. Meningen med denna uppsats är att öra rättvisa åt den förståndigs mejoriteten af befolkningen i Paris, Den 13 Mars 1871 kl. 6 eller 7 på morgonen slogs appell i slia qvarter i Paris Det var alt att Hå på samma gårg upp5 försverare, ciler, rät gåt, det v t gifva upproret hela 2. I en månads tid hade en del at nationalgardet i Parie öppet befennit sig i ena neprorisk stöllnir Db Det hade valt en daglig styrelse, som fungerade för öppen dager. Det hado förskafat sig ett slags förskansade läger, dor det hade hopat eit förfärligt antal kanoner, hvilka det temäktigat sig vzpder förevändning att undandrre 20 Prekss garna. Det företog depliga uppviglande de inenstrationer på Bestille-torget omkring fribetskolonnen. Om en viss ordniog och ett slags militörisk disciplin gjorde rig göllande vid dessa 8 k. patriotiska marscher, så gåfvo ds deremot i den folkhop, Bom Skypdade dit, ledning till manifestationer af ennan ert, rår än en gårg besudlede af rån dåd. — Hvarje natt gjordes försök antingen att br tpp portarne till något föngelse för att be da politiska fångaraa eller plundra ett patronmagacin, och drsra föratk möte sällan allvarsamt motstånd, Någon bestämd föresats att hryta red den Ispliga ordningen ns dock ej kos de nationslgerdister, som tivade dessa onrdningar oler läto dem föröfvos. U Örst vi dntmart:es kanoner få Ik mer och mer tydliga symptomer till trötthet ingaf hopp att det skulle tyna bor ig sj : i tia myn Iboodna makter, hvilke i ent val, rörande hviltei c 3 upplg1 gålva sir cenirole och Födöration d ing och oo , Sundom på sama redskap. Mångs lånsde ipg med et 2te hvarken om dsg eter t , zamnen -Co ia grrde insupit vanan af passiv lydna mede villigt, uten ati reka Urspronget, de befsilningsr, com framfördes till dem f deras chefer, De före rölutionerna hade organiserat siv i hemlighet; den, som ou skulle utbryta, bade af staten sjoli få en fölifärdi acisation, Kejea et hade sjort allt för att vi det svsig, fom bruket blott alltfö ilan arketerna och ee , i ett arbetoreParis. 3 de uppratt ett arbetarenation !g i sien af och notan. för borgarenationalgardet. Alla arbetere v pas icke för upproren; men det är gäkert, ati dessa kneppt rekryteras annorstädes än blend dem. De utgöra en ostedig befolkning, utan rot i de jer, do b-bo, levanda ör dagen cch af alla da band, som f mannen vid samhällsordningen, endast kän vande familjen, från hvilken till och me nånga utaa rå. ra betänkligbetor frigöra sig. Det är föröfrigt icko en skirgrad befolkning Krogen savlar ihop dem efter slotadt arpate på verkstaden. Hemmet har sällan tilläcklig trefnad för att hålla dem qvar dor. Da lefva gerna tillsammas, saraspråkande ned lika tänkesätt, standom äd!a och på riotiska, oftsst hätska mot alloffentiig makt ch elias sociala företräden, Revolutionen ien 4 September hade gifvit dem i Paris vå pya redelpaskter för sammanlefnad, labben och vaktbållningen. Den sistnämnda nsam för sig uppvägde alla de öfriga. Den rbjäd en födkrok, som var mer i smeken a arbstet i verkstaden; den hade för lätt2n och liderligheten krogen: alla lockelser; jen erbjöd tillfälle till de off-ntiga mötenas ia uppviglande retelser, och till råga på amhälisfaran var den ett slags vermanent ch väpnad klubb. Bismarck var icke den nda, som förutsåg en ny, örverhärgande reolution i denna allmänna beväpning. Det ar blott en för tidig spådom. Anda till slägrivgens slut herrskade pstriotismen hos et stora flartaiet af arbetarne i Paris. Den ar bemängd med bes. onerlige iliusi erhöfdt högmod och alla slags dög ioner; men det allmäct rädande tänk ar att förkasta hvsrje rörelse, som ej orseelbart hede fäderneslandets befrielse till syfproål. Uppviglarne imisstego sig ej i cetta ssende. De lito de politiska sller socie Rs eNe 2 Men snart kom en tid då ställningen bief. nera be ärklig. Ej ens ett snille kan med ens binna foll.ovilighet. Vi hafva sset rog fir att visa lär 3 fd aren stt mrs Lester hade kufvod för