FE TRI ERARRT HAR GOA 10 ULL Hura kunde kommunen? i Paris bli en möjlighet? k vigt, ett r, kvad den upproriska , olycksslig 1 åminvar, hura dena knade bt, et den unappetå oc der två månaders tid välde inom den fraoska hufvadstaden, Just ull föjd deraf, att man icke sat sig nä mare in i få å ttigade gviljan mot hela kemmunalistiska oväsen förleda gig ättvisa omdöxen om Paris och om ti Fronkrike. Måcgan, som ännu i början af Februari var fall af beundran öfrer den vackra och bhjeltemoliga roll, zom verldsstaIden vid Soinen sosiat under 5Va månads bo-! , ring, har till följd af komminehs skändligheter varit alltför färdig att nästan blygas öiver sina förra sympatier, menande, att den ofantligt öfvervägande förnutiga och ordIsiogsälskarda befolkningen hade bort hindra! Iden vanveitigs, ändamål hanienvaravide emständi rädista ingarrbkilonens uppkomst eller ätminjetone skyndsamt förqväfva densamma, En och 2, som älskar paradoxer eller framför allt vill visa oviginel försumstighet, bar till och med drifvit den satsen, att okormmunens I dock måtte varit r entant för nägra befrättigade idbern, oftöråom den kunnat vinna Ject så b pgare och så pass flänga hålla zappe. Vianso dot deriöra vara Jlämpligt att efter första Jali-häftet al Revue Jdes deux mondes meddela en i dessa hönsende och introsornt afe mil Beoussire, Pöriattaren har: dengamins Öfrerskviitten Les honnetes jgens sous la commune (haodorligt folk under kommunen); han har mycket noga och i då ininsta detaljer följt härdelsornas utveckling och visar oas med stor klarhet, huru under tider al almön förviriog, up der den trötthet och förl ; på hopade stora olycksslag, i sig sjaliva m are betydande bomiiga organisatioser kurna för ett ögonbiick bi af betydenhet; 02 a och i arsesvås på medlen alldeles iderationslösa demagoger ell lystas äfventyrare, som tycka ha allt att vicna, men iogenting att förlora, förstå stt hegagna sig af dessa organisationer, för att muder dena allmänna va en ga sig ettsken af makt cch dymedelst inponera på de svaga och villrådiga och för att sedermera för pägon tid terrorisera en hel bofolkning. IL Paris har med nägra veckors mellantid haft två historier af motsatt slag. De första ; dagarne i Februari var det ännn don hjelte32 staden, som uzsdarkastad ösa och täder för. r och var fördig till alla gningar I ör att slå fienden til före samma mä aads slat var det re en förbannelsens stad, der alla våld hade fritt fält till följ och andres feghet. De oup tid ostraffade oocdniosar, som surrektionen den 18 Mors, någr förkrossande framging donna olycksdag, dessa saturnalier i 70 dagar, som endast skalle hal varit en grotesk parodi på en regelbunden j regerings alla funktioser, om da icke utsatt en befolkning of mer än 2,000.000 menniskor för alt slags förtryck, densa hemska upplösning, som kom på samma gång såsom en befrielse och såsom ett nederlag för Paris, den vanmäktige åskådaren af elior medbrottsI i sina monwrenters brand och de! mord — det var mer, än som att höjja dea förra bistorien ij glömska och gifva den senare hela öfvervigten. För öfrigt fanns för upprorets öppet j erkända elier maskerade anhängare ingen motsägelse mellan de båda slagen af historia. :! Da föreburo utan tvekan hela den parisiska : befolkningens direkta elier indirekta deolab-l! tighet i en revclation, som do utan förbehåll j! upphöjda till skyarno elle; hvars exessser de sökte bemantio, Enligt de mest oblyges på. j! :ående reste sig hela denna befolkning så : som en enda man för försvaret at hvad del! kallade sina rättigheter. De sig så kallande!! fredunöklarne förmenade sig underbandla il! 300,000 neutrales vann, till dea grad bän! gande fast vid några svätvande principer, att j: de, för att icke uppofra någonting, böllo!l jemnvigten melan dem, som valts afen urp-! rorisk :umoritet i en enda stad, och de lag: q t k e liga representanterna för det franska folkets suveränitet. De, som annorlunda bedömde ett dylikt uppförande, gjorda icke st svårighet vid att antaga det såsom ett fullbordadt faktaom. Europa, som i tio rmånader, då det icke var fiendtligt mot oss, endast visade oss medlidande utan välvilja, förbannade på samma gång de parisiska insOrgenternas brott och fecheten eller, såsom Times yttrade, den försktliga förskräckelsen hos dem, som underkastade sig dem. Provinserna, ser förbittringen mot Paris förqväfde sjaliva roedlidander, genljöd af samma tillvitelser. Långt irån att vederlägga dessa anklagelser visads sig de parisare, som voro ordningen trogoe, stundom ifrigast att fortplanta den, Vi äro öjiverdrifna i Frankrike såväl i det onda som i det goda, vi säga om 038 ejeliva. Vi tycka endast om allmänna satser och enkla tförklarn vär logik for-e drar sådans, och vare sig att de bjuda 083 (v vär ande! i en universslöra ellor de hölja oss jd i universalskam, finner vär fåfänga lika myct ket sin räkning dervid. Vi öfverla Angelique fann det deremot ändamålsenligare, att så länge det gick för sig lefva på kredit !r och använda deras tillgångar till eroå, dagliga utgiter, som hon visste kunde betäckas:!k genom bidrag af Marie, hvilken förtjenadejs t mycket och likväl både ilefnadssätt och i vr