Aftonbladet – 18 juli 1871, sida 3

mr. ar I bädden, hoppet stt icke ha lefvat förgätves (ne frustra vixisse videar), och öfver hufvnd taget torde Tycho Brahes biografi bli en välkommen gåtva för alla dom hvilka tycka em att någon gång fly undan ögonblickets små intressen. De danska industri-udstillingers historie. Et industribillede af CO. Nyrop. Kjöbenhavn, G. C. Ursios förlag, 1871. Då msn som bäst är sysselsatt med förberedelser till den utställning, som inom ett år skall öppnas i Kjöbenhava, kommer en skildring af de danska industriutställningarnas historis väl till pass, Såväl sammanfattad, som hr Nyrops skrift, skulla den alltid mottagas med intresse; men tör ögonblicket har den af anförda skäl ett särskildt å Ipropos. Deita lilla häfte (prie: 50 öre) utgör det tredja i en af hr Nyrop påbörjad följd af Bidrag til den danske industris historie, at hvilka det första handlar om Maskinoch jernskibsbyggeriot på Krictianshavn, det andra om Jeppe Smith, stifter af professor Smiths etabliissement,. Författsren har för öfrigt, Isåvidt oss är bekant, utgifvit en monografi jöfver sättmaskinens uppfinnare Kristian Söreneen, en afhandling om patenträtten, sarct ett böget förtjenstfullt, stort praktverk kal Had ;Bidreg til den danska boghandels kistorien, ) D2 dacska industriotställnipgarnas historia Iräkner nu sex ärtionden. Engelsmänrens Jekändliga anfall på Kjöbenhava 1807 dref IDanmark afojordt öfver på Napoleons sida jock sålouda äfven in ikontinentalsystemete bojor, hvilket enligt Töiers erkännande iaktItos coggracnare af Danmark, än af någon ennen bland Frankrikes bundsförvandter. Utestängandet af alla engelska varor från Danmarks hamnar i förening med den Kfliga harmen imot våldsmännen och den uppflemmande, patriotiska hänförelsen samverkade nu till ett allmänt bemödarde att utveckla och höja den danska fabriksoch husflitsslöjden. Blazd andra af förl. skildrade yttriogar af detta sträfvande intager stiftandet af Seiskabet for indenlandsk kunstflido ett betydande rom. Från detta sällskap utgick inbjudpingen till den första danska industriutställning; den egde rum i Kjöbenhavn 5 Sept.—6 Okt. år 1810. Hvart och ett af de följande fem ären höllos likaledes utställningar. Detta var utställningarnes första period. Med den allmänns freden gick den af undantagsförhållenden närda industriella rörelsen bakut; det blef omöjligt att täfla med de billigare utländska fabrikaterna. Iadustrien fick nu genomlefva ett par årtiorden af visserligen mödosam och bekymmersam, men också naturligare och sundare verksamhet. Först på tretiotalet börja ånyo utstälivingar hållas: 1834, 1836, 1840 och 1844 i Kjöbenhavr; den 1848 tillämnade uppsköts, på grund af detta upprörda örs stora tilldragelser, till 1852, dä äfven det första danska industrimötet egde ium. Med sistnämnda år slutar andra perioden. — När förf. härifrån räknar en ännu ej afslutad tredje period, ehuru s8edan 1852 ingen större densk utställning egt rum, stödjer han sig dels dergå, att de flere utställningar, som egt rum i provinsstäder, i sjelfva verket tillsammans visa en större, kraftigare och allmännare industriel rärelse än förut, dels derpå att de för Nordens lävder gemensamma utställningarne, som först nu kraftigt bripgas å bana, innehålla ett nytt uppslag, främmande för den föregående tiderymden. Det är en gärdeles liflig och tilltalande bild af den industrisila utvecklingen, br Nyrop infatiat i remen af dessa utställningars bistoria. Man ser här huru äsigter förändras, bura npäringsoch handelslagstiftning omskapas, huru konsten icgår förbund med industrien, hurv intelligent sjeltbjelp träder i stäliet för statens s, k. skydd och uppmuntran. Ehuru en miniatyr-bild, visar den föremålet i klara och tydliga årag. Förf. utvecklar visserligen utförligare de särskilda förhållanden i Daomark, fom förauledde gen första utställningen 1810, men han glöxuver ej derför att hänvisa på första upphofvet till hela denna nya rörelse, hvilken kom från Frenkrikes stora revolution, liksom så mycket annat, som hela den följande tiden, ännu den dsg som är, haft full sysselsättving med att bearbeta. Förf. nämner, att den första industriatställningen var den i Paris 1798; så lyder ockeå den eljest vanligen förekommande uppgiften. En utmärkt fraosk författare, som särskildt bebandlat nationalkonventets i många fall både storartade och beståndande, fredliga idrotter, hvilka blott alltför mycket förgätits eller förnekats för den yttre kampens och det inre skräckväldets buller, angifver emellertid 1797 sägom tidpunkten för den första industrintställoingen; ekuru tillhörande direktorialregeringens period, nämnes hon dock af den antydde författaren, emedan hon var ett barn af samma tanke, som på konventets tid skapade Conservatoire des arts et måtiers. Möjligen beror den sedvanliga, mindre noggranna tidsoppgiften at något förbisoenda vid reduktioa från den republikanska till den vanliga kalender: utställningen egde xum år V å de, ej till någon måbad hörande jours comple mentaires, som tillades i slutet at hvarja den republikanska kalenderns är, till fylinad i dagtslet, d. v. s. efter midten af September är 1797. i Utställningar höllos sedermera i Paris 1801, 1802, 1806 o. 8 v. Danmark var det första lond, som efterliknade det franska föredömet. I Tyskisnd skall den första utställning hål1817; i Sverige gjordes första försöket år 1823. vv FF PP PT ff PE Ne fö fe vw ff OR mm rr mr Tablå öfver svenska statens organsation med text, upprättad och utgifven of C.J. Tjäder. Pris: bäftad 1 rår, ohättad 75 öre, tockholm 1871.) Utgifvandet af det lilla arbete, som vi härmed önska anbefalla til allmänhetens uppmärksawhet, kan betrakt:s som en särdeles god id6, ty om än intresset för statsföriattning och politiska förhållanden är mera lifligt i våra dagar än fordom, torde dock mången vara fulit belåten med ou lätt öfvorskåd