Aftonbladet – 18 juli 1871, sida 3

dande — var luga! Gamia Geflon förtar sig icke härntinnan, isynnerhet som ett oblidt löde, alltsedan vi kommit i Msdelbafvet, all I somoftast utsatt henne för den mest mördande, kropp och själ marterande, stiltjo. På I senare tider har bea dock fått en smula vind i seglen och börjat krypa framåt. Men jag återkommer till Pireus och Athen, det gamlas Hellas nuvarande moderna hufI vudstad. Som du vet, var jag under min skoltid på reallinien och blef följaktligen ej så genompyrd af vördvad för det antika, som mina klassiska kamrater; men likväl blef intrycket af dessa gamla lemningar i byggnadsoch konstväg storartadt äfven för mig. Tänk med hvilkes salighet gabben R. skulle ha rallat sig i det heliga stoftet på Akropolis! På Jachond gais en afton middag för grekiska kungliga familjen. Det är egentiigen härom jag ville tala. Då vi lågo helt nära ryssen, hade vi tillfälle se de storartade förberedelserna för att festligt kunna mottaga det höga paret ombord. Iaga främmande från öfriga örlogsfartyg voro inviterade, endast greker och ryssar. Anordningarne voro verkligen magnifika och äfven sinakfalla. Däcket var förvandladt till en praktfull löfesl med otaliga ljus och kulörta lampor, som åstadkommo en briljant effekt. Fågiar qvittrade mellan träden, och ett ganska skickligt band blåste uuder aftonens lopp. Lägg härtill det präktigaste månsken och ett ba? så logot och fridiallt, som om det, aldrig vredgadt, vräkt sig mot Hellas strand, och du har en tafla, som verkligen är förtroilande, Otaliga båtar mod damer och horrar svärmade emkring skeppet för att se på kun och beondra drottningen. Åfven jag och några af kamraterna gingo, elter erhållen psimission, i en a? Gefles bäter, för alt så nära som möjligt skåda festen och se på folket. Som du kanske vet, ba vi i messen fått ihop en enkel qvartett, som en och annan gång iåtit höra sig och sjunger ihop ganska bra, efter hvad kännare påstå. Under en paus i musiken föll soden på qvartetten och i klara toner steg Der er et yndigt Land mot rymden. Ailt blef genast så tyst, så tyst. omkring oss — sorlet i bätarne upphörde. Vid tredje versens slut steg H. M:t fram till fallrepet. Hemlandsijaden! hade: smekt hans öra, Med rörd stamma:! tackade han oss få sitt eget modersmål och! begärde dessutom att vi skulle sjunga Kung! Carl den unga hjsiten, hvilket vi gerna gjort, : men som vi lyckligtvis ej kunde sjunga (?!).1 Jag sade lyckligtvis, ty tänk hvilka onämnbara töljder (!) kunde ej ha uppstått, om vi långs sidan på ett ryskt örlogsfartyg, på: grekiske konungens begäran hade med känsla! och öfvertygelse sjungit den förfärliga strofen: Ur vägen, moskoviter!s Ha! Gud ske lof! att vi ej kunde visan (!!!) Men i stället, för: att på annat sätt vilirara H. M:ts begäran, ! dallrade Klara stjerna fram i den stilla aftonen. Första basen gjorde sitt bästa i: solot. Sången tystoade... Då kan du tro! det blef Ef omkring oss. Drottning Olga, drottning äfven i skönhetens rike, steg fram i: och klappade sina små händer, och alla de!: små söta hoffröknarne klappade och alla bä: tarne omkring oss började nalkas, för att se!) hvarifrån de irämmande orden, de främmande 4 tonerna kommo, men gamla doktorz, (emek;t Damn på vär väplige sånganförere) giov tre!t ljudiiga slag med korkskrufven på en i Smygis medhafd batelj af Sjöströms eller Bolmstadts!q extra finan, och angenämt öfverraskade,! gledo vi, tysta som andar, öfver den glän-;!l sande vattenspegeln, bort under hvalfvet på I Geflen, der det första gleset med förtjusning tömdes för Oiga, icke drottningen, utan qvint nan, men det andra med bänförelse för gamla! Sverige, för alla, som der bo pi skogar, på i berg och i dalar. I Något längre fram på aftonen samman i träffade vi med en båt, innehållande tvenne t grekiska officerere jemte en ung dam, kusin I till den ena. Presentation; Håkansson, hof-:;e mästaren, langade ved en ny! Grekerna ( blefvo så litvade! Och till och med nägra : droppar halkade innenför den svartögda. grekinnars purpurläpper. Herrarne smac-:! kade med tuogan af välbehag och den unga sköna yttrade sin erkänsla på eit språk, som i mins öron lät mycket vackrare, än det jag c fordom hörde magister S. med rottiogsackomit pagnement framiocka ur sina olyckliga ele-;s vers sträfva OCariskrocastrupar, js Efter detta intressanta sammanträffande å (hvarvidlag verkligen kunde ha behöfts till; ämpniog af K. M:ts nådiga förordning till I förekommande af faran af ombordläggaivg, I : , Å I Y i i ( I Lå I ( k ty för sådana topplanternor,, eom fun hos den sköna grekiskan, är ej småsak att; gå klar), ätskildes ds båda båtarne, hvar; och en for till sitt resp. skepp, men, så påstås det, i den tysta natten kom en båt med, fyra roddare svätivande förbi Gefla; don lade: bi ett ögonblick och en tjuf, klar qvionoröst, ackompagnerad af smältande guitarrackorder, sände ea melodisk holsning till frömlingarne fråa höga norden, Det annat ackom-; pagnement till grekiskan än hvad jag nyss: här ofvan heda nöjet nämns! i Ännu återstår att nämna några ord om: D. M:s afresa från Jacbond,. Subliimt! Gefle, hade förberedt sig! På den sidan afrGefle,! som vette ät ryska korveiten var med myce-!. ken omsorg uppsatta lanternor, bildande fio1 gerade kanonportar. Oiyckligtvis började :e Gefle svajan straxt innan D. M:r stego ned i bäten, och 2 nomskinlig är hon som du vet, ! icke, så att effekten al detta arrangement till! en del gick: bort, men dock visade hon sig; till sin heder. Deras Maejestäter stiga i bå-j3 ten. Jon raket far fråsande åstad från Ja-)f chond,. Solar, bengaliska eldar och alla möj-9 liga sken från fartygen och i land; men se-!t konden slär med banden en trollkrets i Juf-) ten och se! Geflen är eld och flammor. ; Gefle brinner! Master, rår, toppar, allt är; t I t I eld, men brokig, måagskimrande eld. Geflev mannar rå i den herrliga natten. Lefve ko-j9 nangen! och ett dånande burrab ljader aril lufteo. De stora skeppen häpna och lysa ej il mera så klart. Engelsmannen mörknar först. ? Ryssen sänder en raket midti havs stormärs.!t Gefle ligger ännu lika praktiall. Det är enF af hennes hedersdagar! Den fången besegrade j I Sverige både Ryssland och England! li —n I . i N LITTERATUR-TIDNING. H Innehåll: Friis, Tygo Brage. — Nyrop, De dansko) iedustriudstillingers histori.. — Tjäder, Tabli öfver !O i p u e 1 öÖ Pp