Aftonbladet – 14 juli 1871, sida 3

j — Pitpropsutförsel och skogsför iödelse i Norge. En korresgondevt till G H. T. skriver från Kristiania. Vår stec har under de senare åren blifvit platsen för en betydli ä rafixs, som driives hela år r utanför den egentliga igen exporten af da s.k. älastbandeln, ren pa, hvilken råstås drifvas alldeles för ande för de många i växt varande skogs: styckev, som ligga i värheten af jernbanorna På jernbahans vidsträckta tomter vid sjör en man se hela berg af pitprops ligga färeller under preparation till utskeppviog, Dessa äro åf alla dimensioner ända ned til en gärdesgärdsstörs tjocklek och af ofta endast ett par alvars längd. Massan af samla eller nästan obrukbara tartyg ligger fiån tidigt på våren lä er jernbanans bryggor och få jernbanvagusrne med pitprops transporterade alldeles intill sidan på sig. Det är derna billiga transjort, som skall upphbjelpa ifrågavarande eljest föga ivbringande handel. De gamla fartygen, som äro de sämsta i Norges hela flo:ta, afså då till kolplatserna i England och Skottland med sin lika dåliga trälast, tega stenkol tillbaka och göra goda affärer, iör sävidt de ej sjunka på återvägen, hvilket dock ofta inträffar. Medan en sörståndig afverkning at öfverflödiga träd till pitprops kan rensa skogarna till nytta för de öfriga trädens tillväxt, klagar forstväsendet öfver, att hvsrja bonde, som behöfver några skilliog kontsot, bortarrenderar sina längsefter jernvägslinien ligganda skogar till pitsropsexportörer, och dessa göra i er handvändning så rent hus, att knappt några få buskar bli qvar. Lagstiftningea lägger tyvärr ingen inskränkninz på egarecs fria begagnande af denna landets herrlighet, oaktadt klagomålen öfver den alltför forcerade afverkningen årligen bli mera högljudda. Forststatens verksamhet omfattar newoligen endast de offentliga skogarne och allmänrningsrne, hvilka dock lyckligtvis äro särdeles betydliga, emedan det s. k. beneficerede godset inzefattas härunder Detta börde i gamla dagar till kyskor och kloster och utgjorde vid reformationen 73 af hela landets jordegods. Mycket är bortsåldt, men vid grundisgens författande 1814 bestämdes det, att dess inkomster uteslutande stola användas till resierkapets bästa och til upplysvingens sefrämjande. Det offentliga törblir råledes alltid den störste skogsegaren här i landet. — Den svenska lustjaktseskadern i Kristiania. G. H. T:s körrespondent skritver: Met är sällsynt att se så många svenska flagaor (,å flesta utan det norska unionsmärkets, pstrioterna) svaja i vår bamn, som under dessa sensste dagsr, då en bel eskader kf lustk och ena skolbrigg ä t hit Vi idka bör i seglats och egs flera hundra, dock mestadeis öppna, segelbåtar. De svenska båtarns tages för den skull med mycket intresse i beskådande och bedömas utaf skaror a? sikkonnige. — Svenska värdepapper. Allmänna hynoieksbanken her höjt kursen å dess obligati till fr. 972 till 98 procent. Staoents obligationer gälla nu 98a och Städernas allmänaa hypoteksligationer 9512 procent, alla löpande med ö procents ränta. j —