olika vännerna och borde åtminstone verit en varning för Felix att för Maries egen skull iakttaga mera försigtigbtet; men skulle då depnå verld, som förderivar så mycket som är godt och rent, icke åtminstone kunna lemna ett förhållande oantastadt? Felix kunde ej — medvetande som han var af stt icke vilja något orätt — förmå sig att erkänna verldens rätt att blanda sig i denna sak och alldeles på samma vis, som han, med afseende på Angelique hade ihisssktat sin erfarnare väns råd, gjorde han det äfven nu med hänseende till Marie. Felix borde hafva erinrat sig fabeln om grodorna och gossarne. Hvar och en bör vid alla tillfällen handla i noggrann öfverensstämmelse med det rättas och det passandes bud; men hvar finns den menniska som tilllämpar moralen på sig sjelf? Och ytterligere: hvar är den map, som är ett sådant vidunder af rättrådighet, att han har hjerta till att trampa vänskapens sällsynta blomma under siva fötter, då den utvecklar sig i sin rena fägrivg inför henps blicksr? Vi behöfva kovappt säga, att Werden alltför mycket var upptsgen al sina egna angelöe genbeter för att taga särdeles notis om de personer med hvilka hans bustru vänligt umgicke. Ej heller skulle han särdeles hafvs brytt sig om saken eller ansett sis eza något skäl till svartsjuka mot Felix Crövilie. Men det bände sig en afton, att han genom en på förhand pianerad tilliälligheto — och han uppgjorde numera ofta sådana planer — träffade miss Raymopd på en stor bjudning i ett förnämt bus, och att hon, som aldrig glömde sina vänner ock sin önskan att vara dem och hela verlden fill nytta, genast brin-gade det samtalsämne å bane, som kon till Wardens plåga nästen aldrig försummade. .Hvilken ryktbar person Marte Lefort på