manträden, som emellan kammaroch kommerskollegierna egde rum, honom skulle tilldelas anvan plats, än den som i egenskap af kommerseråd honom tillkom; men då br statskommissarien af Silln under diskussionen uppgifvit att det honom lemnade vådiga uppdrag är af en mera omfattande beskaffenhet än det, som var ledamoten i kommerskollegium meddeladt och att hr statskommissarieo för det närvarande är att anse såsom chef för det embetsverk der han är anställd; så och enär det lizaledes blifvit upplyst, att hr statskom missarien vid sessionerna i statskontoret intager och vid sammanträde med k. kammarrätten iotagit plats eåsom president, anser jag mig icke böra bestrida hr statskommissarien rättighet att vid sammanträden med k. kammarkollegium på enahanda sått sig placera.s Sedan hr statskommissarien af Silln derefter erinrat dels att han, innan ifrågavarande honom lemnade nådiga uppdrag, uppå k. statskontorets hemställan, blifvit genom k. brefvet den 26 sistl. Januari närmare bestämdt, funnit sig böra såväl inom k. statskontoret som vid sammanträden med andra embetsverk bibehålla den ledamotsplats, ban dittills innebaft, ehuru vid det angifna sammanträdet med k. kammarrätten en afvikelse härifrån skett ensamt på grund af den, i motsats till nu inträffade förhållande, från k. kammarrättens sida yttrade åsigt, att hr statskommissarien i följd af det åt honom uppdragna ordförandeskap, borde placeras framför kollegiernas öfriga ledamöter, dels att hr statskommisesarien med sin förevarande framställning afsett att intaga plats icke — såsom en ledamot antydt — i egenskap af president, en värdighet, som ej tillkomme honom, utan såsom innehafvare tillsvidare af chefskapet i k. statskontoret med skyldighet att bestrida alla presidentembetet åtföljande åligganden utan undantag, blef, på grund af den skedda omröstningen den andra presidentstolen af hr presidenten Thyselius åt hr statskommissarien anvisad och af honom intagen.