Aftonbladet – 12 juli 1871, sida 3

nn År a SR RAR RT TA sd i få tr EE Ran RAS Den, som i går förmiddag begaf sig ned till bangården å hörvarande jernvägsstation, kunde lätt komma på den föreställningen att minst kungen sjelf var i antågande, så fullpacbad med folk visade gig den rymliga perrongen. Verkliga förbållandet var dock, att icke ens så mycket som en prios väntades, men väl att ett tåg af mindre vanlig beskaffenhet skulle afgå. Några menniskoälskande personer i vårt gamhälie bade nemligen till en förströelse i det fria inbjudit 200 blard stadens barn ur de lägre klasserna, af lärarne vid folkskolan på det säts utsedda, att 100 de fattigaste och 100 de skickligaste blifviz inbjudna, och det var dessa, beledssgade af inbjudarne, som pu i fyra vagnar skulle argå till Grunnebo hed, der dagen skulle tilbringas. KL straxt efter 12 skedd ankomsten till Grunnebo station, der barpekaran indelades och uppstäldes på 4 atdelningar med 50 barn i hvardera, hvarefter tåget, företrädt af två musikanter, en viol och en klarinett, uppmarscherade till exercisplatsen. Hår invigdes dagen med en kortare gudstjenst medelst afsjungande af psalmverger och bön. Följde så en lättare förplägning, bestående i mjölk och smörgåsar, hvarefter tiden tillbringades i all sköns gamman under iekar och dang, dervid den medhafda orkestern, klarinetten-violen, gjorde pårsisnad effekt. Vid fyratiden. serverades kaffe med bullar, kringlor och pepparkökor, hvarefter programmets piece de resistance, kapslöpvingar och andra täflingslekar, togo sin. början. Kapplöpningarne aurravgerades på det sätt, att barneu indelades i grupper å 10 i hvardera, som hvar i sin tur fiogo springa. Högsta priset utgjordes af 10-öringar, andra af nyglänsande kopnparslantar och tredja dito af bandrosetter i högröda färger. Ef:er ti3ingarnes slut vankades för tredje gången förtäring, i det barnen ånyo förplögades med at och deyck. Heinfärden företogs med extratåget från Udå åevalla kl. 10 t. 45 min. på aftonen. Ägnu i donva qvällens sena timma genljödo kupgerna sf de lyckliga barnens sånger, och vid ankorasten till staden helsedes tåget af ea om möjligt ännu större folksamling än vid afresan. Vi anse 038 ej träda grannlagenheten för nära genom ömnämrnande af de menniskovänner, som beredt de fattisa barnen denna glädja: doktor K. Bylund, skeppsredaren O. J. Andersson, fabrikör Sahlström och fru N. Söderberg, hvilka alla äfven jemte sina familjer voro barnen följaktiga ut på a för dessa säkerligen oförgätliga sommarRO — Hur trädgårdsskötseln kan be: främjas vid skolorna på landsbygden berättar kyrkoherden Sandatedt: Ehurn icke så rikt som södern, ezer vårt land dock ett tillräckligt antal träd och växter, och det är dessas kännedom och rätta skötsel, som, i syznerhet hvad folket angår, bör vara mål för vårt sträfvande att meddela och utbreda. För att verka i detta ändamål hos de yvgre uppbröt jag bösten 1853, på en mark tillbörigprestgården, en stenig och ofruktbar backe, med lutning mot söder och sydost, för att bli en trädgård för skolungdom i Frustuna och Chathrinsenäs sockneskola att öfvas i trädgårdsodling. På öfra sidan inneslutes denoa mark af en bög och lång bergvärg, och steocm som uppbröts ur marken, användes för att genom en stenmur inhägna träd gården på nedra sidan. Denna stenmur. är af 34 alners längd och 1!elnars höjd, ramt erforderlig bredd. Med biträde åf mitt folk, Jade skolungdomen på lediga stunder till det mesta denna stenmur. Anläggningen fortgick så, att våren 1854 var trädgården ivhägnad, af skolbarnen gröfd, och beredd till plantering. Då tiden icke var passande för fraktkärnors sättande, utplanterades samma vår kärnor af pumpor, mandel-kurbits och växtmärg, samt hvitbetsfrö och dertill fröstockar af vanliga rotfrukter. Dessa växte frodigt och väckte uppmärksamhet icke allenast hos skoluogdömen, utan ock hos flere af församlingeng medlemmar. (Jag får härvid nämna den erfarenhet jag gjort, att häster, fäkreatur, får och svin ej röra frukt eller blad af dessa guvkväxter, hvarför de kunna lanteras hvar gon beist i icke inbäsnad mark.) 4 dev denna trädgård må öppfylia sitt syftemål, har jag indelat den i 3 delar, deraf en del skall användas för uppdragande af fruktträd. Detta kommer att ske i cirkwation, så att 3 sängar sättas hvar höst med äple., päronoch foxgelbärskärnor i 4 år, då i 5:te året de först började sängarne äro fördiga att ympa och okulera. Sedan denna prog fått stadga, få träden borttagas eller gäljad ar skömbarnen, eller plantöras vid deras bom, hvarefter de först satte gängarve beredas och åter planteras. När detta kommer i gång, få skolbarnen för hvarje år öfniog i att plantera, ympa beh okulera. örjan härmed gjordes förl. höst, då 3 Sängar på ofvannämnde sätt af skolbärner planterade: Jag påräknar, stt om allt går väl och kommer i gång, nära 100 st. träd skola från trädgården årligen leranas. Den andra delen at trädgården skall användas till fröstockars sättande at vanliga rotfrukter, på det ungdomen må lära sig, att den i framtiden genom egen omtanke kan förskaffa sig frö till sina egna behof, och härigenom ena Np od inrättas, bvaraf vinsten kommer att tillfalla skolbarnen, antingen gom belöning, eller till något oskyldigt nöje för dem vid något tillfälle, I denna fröpiantering kommer hvitbetan att till hufvudsaklig del ingå, för att göra dess guing allmännare, och om än socker deraf icke beredeg, allmogen dock må lära sig att derat koka sirup till sitt behof. I denna afsigt har jag till fröstockar för denna sommar förvarade alla de hvitbetor, som växte i skolträdgården förlidne sommar; äfven lemnade jag af den nytiiga växten Cucurbita ovifera, som var planterad i skolträdgården, Aere till frö, hvilka synas väl utväxta och fröbara; af dem skall till församlingsboerna nu på våren gratis utlemvas frö, för att göra dess nytta bekant. Den tredje delen af trädgården kommer utt användas tili biowsterträdgård. Redan förlidne sommar blommade der fere sorter dahlier och andra vackra r080r, till barnens stora nöje. — Väderlskenm cech Åårevixtem. Lin köping den 10 Juli, Årsväxten inom Östergötland är i allmänhet lofsande.-Väderlekean; på senare tiden lämpligt omvexlande, bidrager dertili. Rågarne äro rika, vårsäden — framförallt korn och hafra — utmärkt lofvande. Löftesrika visa sig äfven potatisfälten. Betesmarkerna äro jemväl förträffliga. Ojemna eller mindre goda viss sig deremot hvetet, ärteråa, de artificiella foderfälten samt kålrotsoch roffälten. En gyonsam väderlex kan dock änou upphjelpa åtskilligt äfven häraf. Året synes, på det hela taget, blifva ganska godt. Malmö den 10 Juli. Den för årsväxten gynnsamrfa väderleken gör underverk. på de skånska fälten, isyonerhet i östra delen af provinsen. Besande berätta, att åkrar, som för några få dagar sedan endast vigade en förtvisande brodd, öfver hvilken en med vemod skakade hufvudet, nu äro beklädda med en frisk grönsäd, bredbladig och i frisk växtlighet. . Man har numera knappast tvifvel om en god gröda, såvida inbergningen blir gyonsam. Skörden blir dock sen både af vinter och vårsäd. SN — Uppaifter från Finland om vägerleken och årsväxter, Från Uleåborg skrifves den 1-dennes i ortens blad bland ennat: Doh långvariga kalla väderleken slog om till varm i början af veckan. Växtligheten har till följd af torkan framskridit långsamt. Vi bafva redan förut omnäxnt, huru kölden och torkan i dessa trakter denna sommar högligen försenat all växtlighet, och fatt vå hö bilv misaväxt detta år kan man taga fö!