STOCKEHOLE der 12 Jall. Trots det eklatanta nederlag, som legitimisterna ledo vid valen den 2 dennes, tyckas de dock icke up; gifva sina förhoppningar om återupprättandet af en monarki med Gads nåde. Lifvad af detta sitt partis hopp, bar gretven af Chambord, som den 2 Juli återkom till Frankrike, utfärdat en skrifvelse, offentliggjord i partiets tidningar, i hvilken han förklarar sig i: vecken at Henrik den IV:s hvita fana medföra orining och frihet. Den svassande proklamationen, hvars reelaste innehåll är att grefven snart ämnar lemna Frankrike; är en så karakteristisk legitimistisk humbug, att vi anse oss böra meddela några ställen ur densamma: Fränsmän! Jag. befidner mig hos eder. I hatven öppnat Frankrikes portar för mig, och jag har icke kunnat beröfva mig nöjet att äter besöka mitt land: Men jag vill icke genom en förlängd vistelse gifva förevändningar till nya oroväckande agitationer och störande uppträden. Jag lemnar derför detta Chambord, hvilket var en gåfva af er och hvars namn jag med stolthet burit under fyrtio årslandsflykt: Men vid min afresa Önskar jag dock säga er, att jag icke skiljes från eder; Franktike känder, att jag tillhör det. Jag kan icke förgäta, att den monarkiska rätten är netionens arf, lika litet com jsg kan undandraga mig de skyldigheter den ålägger mig gentemot det. Med Guds bjelp skola vi alla gemensamt, när I önsken det, på den administrativa decentrasationens och den kommunala frihetens vida oxsis grundlägga en regering, harmonierande i ieudets verkliga behof. Såsom underFE för dessa allmänna friheter, hvartill hvarje kristetö folk är berättigadt, skola vi gifva allmän rösträtt, på ett hedervärdt sätt utd:vadi, samt kontrollen af tvenne kamaare, Och vi skola derjsmte återapptaga den nationslia rörelsen från slutet at förra århandradet, på samma gång vi återgifva den dees verkliga karakter. Fransmän! Jag är färdig till allt, ör att upplyfta mitt land ur dess förderf och återförvärfva det dess rang i verlden; det enda offer, på hvilket jag icke är beredd, är tillspillogifvandet af min heder. Jag är och önskar vara i harmoni med dena tid; i--hvilken jag letver; jag egnar uppriktig vördnad åt allt slags storhet, oc burudan färgen än varit på den fana, under hvilken vära soldater kämpat, har jag dock alltid beundrat deras bjeitemod, och teekat Gud för velar de bragder, hvarmed da ökat Frankrikes skatt afvära Millan er och mig får icke fianas något missförstånd eler någonicke öppet tillkänpnagifven taiike. Nej, jag vill icke iakttaga tystnad, derför att okunniga eller lättrogna menniskor hafva talat om privilegier, absolutism, intolerans och jag vet icke hvad allt — om tionden, feodala rättigheter, spöken, som den djerfvaste illvilja söker pPpbesvärja inför edra ögon. Jag vill icke tilllåta, att Hönrig IV:s, Frans I:s och Jeanne TArcs standar ryckes ur miva händer. Det var under denna fana, som vär uationgltla enhet åväggbragtes, det var under denna fana, som edra förfäder, anförda af mina, eröfrade detta Elsass och Lothringen, hvars tröfasthet skall utgöra vår tröst i olyckan. Fransmäg!. Henrik V kan icke svika don hvita fanan. Chambord.x Franska finansministern har utfärdat följande upderrättelser för subskriptionerna å det pya lånet: De definitiva resultaterna af subskriptioner, som öppuades dena 27 Juni, äro nu kända af administrationen, gom skall offentliggöra dem i deta:j så snart alla posterna hunnit biitva fullt klassificerade, Men härmedelst varder allmänheten underrättad derom, att den andel; som tillerkännes bvarje subskribent, är 45 procent at beloppet af gubskriberad ränta. -Emwutförligare uuderrättelse skall snart meddelas med tillkännagifvande af det ästum;, då certifikaterna erhållas i utbyte mot de tillfälliga recepissena. Rykten om stt Jales Fävre skall afgå från sin plats äro åter i svang, faen deras tillför. litligtet förnekas, Så mycket ät dock sent, att Jules Favre vid flera tilltällen yttrat den förboppniog, att han snart måtte få lemnal sia portfölj till en efterträdare. De aföetalningar, som franska regeringen gjort å krigskostnadssrsättningen, utgöra 325 millioner francs. At denna summe hade 125 millioner erlsgts föra det nya låret blef afslutet; derefter hafva två afbstainingar, om 100 millioner bvardsra, skett. Saart skolal 500 millioner ha erlagts, då de tyska trupperna väntas skola utrymma Amisas och Rouen. Paris fästen komma ej att utrymmas förr än 1500 millioner francs blifvit erlagda. En delegerad för finansörnistern afsände i toredsgs till de preussiska myndigheterna i Strassbourg ena ny afbetalning atl 104 millioner francs och i går måndag skuile) ytterligare 175 millioner erläggas. Dea; speciella tillämpningsskolan i Metz kommer att förflyttas till lägret i Satory och .kavalleriekolan skall upprättas i skolan S:t Cyrs. lokaler. Gambetta, som blef vald itre departementer, säges vilja represontera Vardepartementet, hvarigenom således en representantplats för Paris blir ledig; Gambetta rekommenderar hos valmännen hr Ranc, som var -hans medhjelpare under diktätorskapet. Regeringen sysselsätter sig med frågan om att så fort som möjligt ordaa munvicipalvalen i Paris. De många mord, som i Paris begåtts på officsrare och soldater under de senaste dagarne, hafva föranledt uppskof med upphätvandet af belägriogstillstillståndet i staden. Åh, juet inte för någonting,, svarade han Hör på, Prosper, hvart ämnar du dig? Ochl: KRA Uf 0 os: (4 1