Aftonbladet – 8 juli 1871, sida 2

SEE MAR OL UA. DN stolthet, Ronnngens af Ttalisa reforing vär sedan uera år beredvilig till hvsrje erys transaktion med den heliga stolen, och hon gick häruti så långt, att hon till och med var benägen att garantera åt påfven hans suveränitet i kyrkostaten, om denne blott ville uppriktigt förlika sig med Italiens konung; Men sådant ingick icke i Noräkniogtn Ho det parti i Vatikanen, som utsett den garie påtven till verktyg för sina planer och hvilkas program det är att aldrig gifva efter, det må bära eller brista. Detta parti påstod ännu för några dagar sedan att Victor Emannel icke We väga det vitersta, ärk ville i sin förblindelse änou i sista stund icke tro på den säkra cch oundvikliga ntgängen. Då det säg, att för doss suk ingenting mer var att vinna, sökte det öfvertala påfven att lemna Rom och från Corsika t. ex. fortsätta striden med den hatade motståndaren. Mon i detta afgörande ögonblick segrada döck den Bättrö insigten, och fertalet af kardivalerca var beredt på ett så vågadt spel. I sjoliva verket äro traditionersa om pålvers codliga öfverhöghe: så nära förbundna raed Italien, att ett påfvedöme utsn Rom knappast mera ken tänkas. Att öfvergifva Rom vore detsamma com alt lemna S:t Petri skepp till pris åt osäkra vågor och brännins gar, i hvilka det slotligen kunde finna sin andergåpg, Moan beslöt att icke lem: Ba och bestämdes i elfre timman för stt ståf ocplös År in icke fre nstono materieit än 3 nig bvad co.n blifvit ett ktu.a. Så fann det stora ösonblicket små själar, och de, roi under de sista ären slungat sins banne rälst över jordkretsen, höll Sg ut i det et görande ögonblicket och läto ne he sik gång. Pius IX vill sö i Vatitancn. Han ryggar tilbaka för don tanken att såsom en i andligt hänseende maktlös påfve slata sitt lif på on ö i Med Ihafvet i vanmäktgt mis:nöja. Detta är det kloksets som under förhandenvarsude omstä.dighetr var att görat men efter allt hvad denne tåfve seden flere år talat i konsistoriernu och efter den -uxniska höjd, tiil hvilken bau i sina aliokutioner och encyklikor uppsviongat sig, står h-ns närvarande hål! ka i i:mehöjd med föfegående uppträdande. j talien har nu sett den sista af sina påÅtriotiska önskringar i fullbordan. Rom dhar biifviv dess h stad, sätet för dess regering och dess ament. Alia europeiska makters representanter ha fö itslienska regeriogen från Arrcos till Tiberna st:änIder, och detta defioitiva konstituerande på Iden verldsliga päfvemsktiena ruiner är pu såilonda ett af verldon erkävdt och derigenom fJoåte. kaileligen fulländadt faktam. Iogen protest och ingen banolysning kan hädanerter hjälpa saken. Italien bar i fråga om på ve: dömet, som vissde fig omedgörligt, under alla de andra makteraas bitall öfvergått till d-gordnivger, och en af de största tilldragelser i den ardra hälften af nittonde ärhundradet har efter en långvarig kamp ändtiigen till hela menskligbeatens bästa follhordats. TD Denuva stora afgörande tilldragelse — nppndet af påfrens veridsliga uakt och Roms irvantliog till Itsliens hafvudstad — heteckoades genom Victor Emarcuels högtidliga intåg i Rom, som egde rum den 2 dennes kl. 301, Han mottogs vid bangärden sf podestan i Rom, furst Peliavicini, prins Humbert, pistrarne samt de civila och militära mynerna, Kopungen uppsteg isin vagn jemte konseljpresidenten Lapza, furst Pallavicini cch pring Humbert. I de andra vagnarne befunno sig mivistrarne i galsuniform samt sevatervs o h derutersdekammsrens presidester. Trupperna, nationalgardena, akademierne, klubbarne och arbetareförenivgarne bildade haie längs allön ända till Quirinalen. Öfverallt var folkmängden stor och en utomordentlig entusiasm herrskade. Konuopgens vagn öfverhöljdes med från stren kastade blommor. Konungen visado sig sedermera fl-re gånger på kungligs palatseis balkong, Kosungen invigde skjutbanan i Aqua Cetosa 3 miglies från Rom. Aqua Cot-sas omgifningar voro uppfyllda ar åskådare, som applåderade konupgen, Gå han for förbi. Kl. 8 höll han på Qairinalen en stor migdag med bundra kuverter, till hvilken medlemmarno af diplomatiska kåren voro inbjndoa. På aftonen besökte korungen Apvollotestern, der han belssdes med utomordentlig entusiasm. Hela staden var illuminerad. Regeringen har mottagit talrika lycköpskninger från italienska städer, samfund och framstående personer. Khediven af Egypten beskylles af dot urgturkiska pra organ, tidnisgen Tärquaie, att bokstsfligan haiva roinsrat det åt hans förvaltniog anförtrodda laod och att vilja göra egyptierna tl slafvar. Da betydliga rustningar, skritver tidningen, som khediven fortsätter för att en dag låta masken falla och låta förklara sig för oafhävgig, äro en ofantlig börda för teilahs, hvilka alt mer blir Ismail Paschas lifegne. Detta tilistånd kan ej längre tå fortfara, uten stt soltsnens auktoritet i Ezypten blir alldelos undergräfd. Derigenom att vicekorungen af Egypten handlade i strid med den kejserliga Fermanens föreskrifter, derigenom att han vid ella tillfällen visade ohörsamhet mot sultanens bud, ligger det i Islams, i Turkiets och i höns eget intrezse att ej längre uopskjuta ned att atsätta khediven och låta den islamitiska enheten blifva verklighet. Äfven Tonis mäste fullständigt inkorporeras i det turkiska riket. Om orsaken till den amerikanska eskaderna anerepp på Korea lemna de amwerikenska tidniogarne följande underrättelser: Nordamerikanska sändebudet i Kina företog, öttöljd ef amiral Rogers, en expedition till halfön Korea, i ändamål att afsluta ett fördrag med landets regering till skydd för sjöfsrande, tillhörande de civiliserade makternas undersåter, som kunde komma att lida skeppsbrott på halföos kuster. Bebofvet häraf var så mycket större, som koreanerna hittills på det mest barbariska sätt behandlat dylika olyckliga, hvilka de antingen gjort till slafvar eller dödat, Uti expeditionen deltogo dessutom ett franskt, ett engelskt och ett tyskt krigsskepp, Koresanernas onibud visade sig i högeta grad benägra lör fördragets atslutande, och gjorde icke den ringaste invändning mot den topografi. ska undersökuvisgen at halföns kuster och vattendrag, Den 1 Juni afsändes derför 4 ängvar från skeppen Monocacy och Palvo sr mr