Aftonbladet – 8 juli 1871, sida 2

STOCKHOLE den 8 Juli, De tyska tidningarne ha nyligen varit fyllda med de mest prunkande bsosbrifviotar öfver triomftåget i Berlis, De illustrerade tyska bladen Visa oss na i afbildning detaljerna af hela denna ståt; vi kunna der se, huru die Ehrenjuugfrauen, klädda i hvita drägter af forntysk snitt, helea och lagerkröga den nye Wilhelm eröfraren; vi 8 de bekracsade pickelhafvorcas frammarsch på olika punkter, och allmänhetens oerhörda entusiasm är är ven giunebildligen framställd gonom hviftande damer, burreäda pojkar och champagnedrickande herrar. Skulle man döma efter dessa och andra dylika festligherer å andra orter och efter tidningsrnes svassande utgjutelser på vers och prosa, så skulle allt i Tyskland nu vara segorglädja och innerlig belåtenhet, Men det finnes en baksida af medaljen, 8om icke är fullt sästrålanda, Underrättelserna från Hannover om den derstädes ännu rådande eller på nytt uppvaknande bittra ftömbibjen mot Preussen utgöra an skärande disharmoni i det jåvgsamt bortdöende segerjablet. Men äfven inom sjolfva Prenssen böjer sig oförtänkt en och annan allvarlig stämma, som söker åter kalla de så högljadt jablende till verklighe tens verid, 53 yttrar t. ex. den i Berlin btkommande Volkszeitung i en artikel! följande om krigets verkningar på handel och vandel i Tyskland och dess frukter för den stora, af sitt industriella arbete beroende delen af folket: Kriget har icke blott gjort aforäck i arbetet, utan äfven ruirerat tusentals verkstäder. De fyra millioner thaler, som anvätdas till understöd åt dem, tum liöit förluster, äro som en Eröppa på en het sten, hvilken fräsande dryper ned på denna och ögorblickligt försvinner i ånga. Tusectals soldater vid landtvärnet och reserven återvända till sina hem, segerkrönta och bekransade, men de finna sina bostäder öde, sina kunder skingrade, sin kredit rubbad och bebofvet al deras fabrikater förminskadt, De äro ännu skyldiga sin lyra, som har hopat sig på ett år. Nya verktyg måste köpas, emedan deras bustrur i sin nöd ha pantsatt eller sålt de gamla, Materislier måste anskaffas i I 207, sor alt sätta dem i tillfälle att begynna arbeta, i fell beställningar eknila iogå. Reparationer och kläder beböfvas. Bagare, slagtare och minuthbandlare vilja ha betalning. Om arbetet ej genast begynner, skajl nödens rop spart tydligt höras såsom ett genljud etter glädjen:.. Alla våra små yrken grunda esig på den kredit, sum de store köpmänren gifva dem. De betala aldrig kontant, utan med vexiar, hvilket uppskjuter betalningen, tilldess deras varor äro sålda. Krigsårets minskade inkomster ha uppdrivit de små räkningarne till ofantliga summor. Så länge näringsidkarea befann sig i fält rolongerades räkningarne. När de återkomma hem, mäste räkningarse betalas, om de vilja åter begynna arbeta, och deras tråvgmål blir så mycket större, då de miste börja om igen med förnyad kraft. Samma tidning anmärker med skäl, att den franska krigskostnadsersättoingen icke skall godtgöra Tysklands privatförluster. Dess utbetalande skall göra Fysklands franska kunder fattigare, och den tyska industrien skall icke direkt vinna något, emedan penningarve skola användas att ersätta krigsförnödenheterna och för öfrigt lemna bidrag till krigiska ärdamål Dev tyska segern är således långt ifrån ogrumiad, och då Frankrike har lidit mycket mer, blefve det vekligen ganska svårt att precist aspskatta hvad de båda krigförande lidi:.